Miljösituationen i Västsverige är fortsatt mycket
allvarlig med omfattande luft- och vattenföroreningar. Det
internationella bidraget dominerar luftföroreningarna.
Inhemska källor är ändå betydande trots stora insatser
under senare år att begränsa utsläppen.
Föroreningsbelastningen passerar i flera fall de kritiska
belastningsgränserna, dvs de gränser där naturen tar skada.
Försurningens effekter slår hårt mot tillståndet i skogen,
men påverkar också jord och sjöar. Extremt låga pH-värden
uppvisas i flera skogsområden. Havet skadas framförallt av
gödande ämnen. Vår hälsa påverkas negativt inte minst av
flyktiga organiska föreningar. Höga ozonhalter är skadliga
både för växter och människors hälsa.
Sedan socialdemokratiska regeringens miljöproposition
lades fram 1988 har ett batteri av åtgärder övervägts och
satts in. Vi är alltså på god väg att förbättra situationen i
Västsverige, men mycket återstår fortfarande. Vi vill i
denna västsvenska motion lyfta fram några åtgärder, som vi
anser vara angelägna och som kan bidra till att minska våra
gemensamma problem.
Internationella överenskommelser
De europeiska avtalen om begränsningar av svavel- och
kväveutsläpp behöver byggas ut. Internationellt
överenskomna utsläppsbegränsningar behövs för flyktiga
organiska ämnen. Det behövs vidare internationellt
bindande överenskommelser för att minska svavelutsläppen
från sjöfarten.
Skärpta regler för svavelhalt, kväveoxider och kolväten
m m
Kraven på högsta svavelhalt i eldningsolja bör skärpas
ytterligare i Västsverige, till maximalt 0,1% svavel.
Miljökrav bör införas på arbetsmaskiner och fritidsbåtar.
Utsläppskraven för arbetsfordon och tunga lastbilar
behöver skärpas. Miljöklassindelningen av dieselbränsle
bör kompletteras med ytterligare en miljöklass. Ett centralt
riktvärde för högsta halt av flyktiga organiska ämnen i
tätorter behöver fastställas. Arbetet med att identifiera de
mest miljöfarliga stabila organiska föreningarna måste
intensifieras. Avvecklingsmål bör fastställas för ytterligare
miljöfarliga substanser. Hav-90:s förslag om åtgärder för att
minska belastningen av kvicksilver och kadmium måste
prioriteras högt.
Kalkning
För att komma tillrätta med den svåra
försurningssituationen i regionen måste dels importen av
försurande ämnen från Västeuropa minskas, dels utsläppen
härhemma av svavel- och kväveoxider starkt begränsas
samt därutöver uppkomna försurningsskador lindras med
motåtgärder, främst kalkning. Utöver sjökalkningen bör de
värst försurade skogsmarkerna kalkas.
Årets budgetproposition är mycket trevande avseende
kalkningsåtgärder. Anslaget till sjökalkningen finansieras
enbart för den första hälften av budgetåret. Den långsiktiga
satsningen är osäker. Frågan om medel till
skogsmarkskalkning har behandlats av den skogspolitiska
kommittén vars betänkande bereds inom regeringskansliet.
En proposition har aviserats till februari. Vi avser att då
återkomma till frågan med ev förslag.
Omläggning av trafiksystemet
Godstrafiken med dieseldrivna fordon samt den
bensindrivna personbilsparken förorsakar omfattande
utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och kolväten. De står
för huvuddelen av de skadliga utsläppen.
Den första åtgärden är att medverka till att vi får fordon
med effektivare rening, den andra att alternativa bränslen
introduceras, den tredje att transportsystemet förändras så
att utsläppen minskar.
Bilföretagen måste stimuleras att söka än effektivare
lösningar på utsläppsproblemen. Lokala marknader måste
byggas upp för alternativa bränslen. Transportsystemet
måste bygga på att järnvägarna utnyttjas maximalt samt att
vägsystemet förbättras så att jämnare hastigheter kan
erhållas. Flyget måste underordnas hårda miljökrav.
En utbyggd miljöklassning av fordonen bl a med en
avancerad högsta klass för extremt väl miljöanpassade bilar
är angelägen. Kommunerna bör medverka till en
introduktion av biobränslen, t ex alkoholer eller rapsolja.
De stora järnvägsprojekten i regionen måste ha hög
prioritet ur miljösynpunkt. Det är bråttom med insatser.
Pendeltågstrafiken måste byggas ut. Samordningsinsatser
inom kollektivtrafiken är mycket angelägna.
På vägsidan kan standardhöjningar av de större mer
trafikerade lederna också ge miljövinster.
Vägtrafikkungörelsen bör ändras enligt riksdagsbeslut, så
att nedsmutsande fordon kan hållas borta från
stadskärnorna.
Vattenrening
Kvävebelastningen på Kattegatt är stor. Orsaken är
utöver nedfallet läckage från jord- och skogsmark. För att
komma tillrätta med detta måste kväveanvändningen i
jordbruket minskas, reningsverken byggas ut och
kvävefällor återskapas i vattendragen. Stimulansåtgärder
och styrning erfordras för att problemen skall bli lösta.
All nydikning i regionen av våtmarker i skogs- och
jordbruksmark bör förbjudas. Nya hänsynsregler bör
införas för att minimera kväveläckaget vid avverkningar.
Medel för anläggande och återskapande av biologiskt rika
våtmarker i jordbrukslandskapet bör tillskapas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om internationella
överenskommelser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skärpta regler för svavelhalt,
utsläpp av kväveoxider och kolväten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om omläggning av trafiksystemet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att motverka
läckage av kväve till havsområdena.
Stockholm den 25 januari 1993
Berndt Ekholm (s)
Jan Fransson (s)
Lena Klevenås (s)
Sverre Palm (s)
Ingegerd Sahlström (s)
Sten Östlund (s)