Samordning av stöd för att bevara kulturlandskapet
Riksdagen fattade 1990 beslut om ny livsmedelspolitik.
Ett nytt anslag för landskapsvårdande åtgärder infördes.
Naturvårdsverket, riksantikvarieämbetet och
jordbruksverket har givits vissa gemensamma uppdrag när
det gäller detta nya anslag. Dessutom finns en rad äldre
anslag och stödformer med snarlika syften. De
administreras på olika sätt. I en sammanställning över
ekonomiska styrmedel för bevarande av odlings- och
kulturlandskapet redovisas följande:Det nya anslaget till
ersättning för landskapsvårdande åtgärder som handhas av
regeringen och länsstyrelsernaNaturvårdsåtgärder i
odlingslandskapet = NOLA (naturvårdsverket --
länsstyrelserna)Särskilda medel för säkerställande av
vård av naturreservat m m
(naturvårdsverket -- länsstyrelserna)Vård m m av
kulturlandskap och fornlämningar
(riksantikvarieämbetet -- länsstyrelserna)Bidrag till
iståndsättning av ädellövhagmarker (naturvårdsverket --
länsstyrelserna)Bidrag till natur- och kulturvårdande
åtgärder (skogsstyrelser -- skogsvårdsstyrelserna)AMS-
medel (arbetsmarknadsverket -- länsarbetsnämnderna)
Regionalekonomiska stöd, glesbygdsstöd m m
(länsstyrelserna)
Det är tveksamt om denna lista är fullständig, men den
redovisar det kaotiska tillståndet. Denna mängd av olika
stödformer skapar merarbete och extra kostnader. Det är
dessutom ett demokratiskt problem eftersom denna djungel
av åtgärder blir ogenomtränglig för den enskilde.
En översyn och samordning av alla dessa stödformer
måste göras! Insatser och personal med kompetens för
bevarandearbetet måste samlas till ett verk.
Ett alternativ till stödåtgärder kan vara skatteavdrag;
även denna form bör vara avtalsbunden. Avdraget kan utgå
i form av ersättning om skattereduktion slutar på minus.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en översyn och
samordning av stödformer och verksamheter som påverkar
kulturlandskapet.