Optiska vitmedel kan bli nästa miljöbomb. Vad händer
på lång sikt när 10 000
ton optiska vitmedel årligen hamnar i miljön?
Efter starka krav från konsumenterna har
klorblekningen av papper minskat drastiskt och det är
mycket glädjande. Nu har dock pappersindustrin som
kompensation för klorblekningen ökat användningen av
optiska vitmedel.
För 20 år sedan var det vanligt med optiska vitmedel i
hygienartiklar, vilket väckte stark oro hos konsumenterna.
Inga garantier fanns för att de var ofarliga för människor.
Det är därför djupt olyckligt att användningen av dessa
substanser nu ökar igen.
Optiska vitmedel är komplicerade organiska molekyler
som människor inte bör komma i kontakt med eftersom de
förmodligen är allergiframkallande.
De har däremot inte uppvisat någon speciell giftighet
eller andra skadeeffekter när toxiciteten mätts på fiskar och
alger, men den ökade användningen är oroande. Nu är den
årligen ca 10 000 ton och avfallsprodukten hamnar i
bottensediment i våra sjöar och hav och den är mycket
svårnedbrytbar.
Optiska vitmedel är en helt onödig tillsats, dess effekt är
enbart att lura ögat så att papperet ser vitare ut. Kvaliteten
för övrigt påverkas inte.
Enligt lagen om kemiska produkter skall sådana
produkter undvikas som kan ersättas med mindre farliga
produkter. När det gäller optiska vitmedel är det en produkt
som är helt onödig och som kan vara farlig. Det är därför
rimligt att de tas upp på kemikalieinspektionens listor över
sådana ämnen som bör förbjudas eller ges begränsad
användning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att
Kemikalieinspektionen får i uppdrag att se över
användningen av optiska vitmedel.