Optiska vitmedel kan bli nästa miljöbomb. Vad händer på lång sikt när 10 000 ton optiska vitmedel årligen hamnar i miljön?
Efter starka krav från konsumenterna har klorblekningen av papper minskat drastiskt och det är mycket glädjande. Nu har dock pappersindustrin som kompensation för klorblekningen ökat användningen av optiska vitmedel.
För 20 år sedan var det vanligt med optiska vitmedel i hygienartiklar, vilket väckte stark oro hos konsumenterna. Inga garantier fanns för att de var ofarliga för människor. Det är därför djupt olyckligt att användningen av dessa substanser nu ökar igen.
Optiska vitmedel är komplicerade organiska molekyler som människor inte bör komma i kontakt med eftersom de förmodligen är allergiframkallande.
De har däremot inte uppvisat någon speciell giftighet eller andra skadeeffekter när toxiciteten mätts på fiskar och alger, men den ökade användningen är oroande. Nu är den årligen ca 10 000 ton och avfallsprodukten hamnar i bottensediment i våra sjöar och hav och den är mycket svårnedbrytbar.
Optiska vitmedel är en helt onödig tillsats, dess effekt är enbart att lura ögat så att papperet ser vitare ut. Kvaliteten för övrigt påverkas inte.
Enligt lagen om kemiska produkter skall sådana produkter undvikas som kan ersättas med mindre farliga produkter. När det gäller optiska vitmedel är det en produkt som är helt onödig och som kan vara farlig. Det är därför rimligt att de tas upp på kemikalieinspektionens listor över sådana ämnen som bör förbjudas eller ges begränsad användning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att Kemikalieinspektionen får i uppdrag att se över användningen av optiska vitmedel.
Stockholm den 26 januari 1993 Lena Klevenås (s)