av Charlotte Branting och Karl-Gösta Svenson (fp, m)
Insatser för bättre miljöbevakning i Östersjöområdet
Östersjön har under sekler haft en mycket stor betydelse
för de människor som bott och uppehållit sig kring detta
innanhav vars ekosystem har en specifik uppbyggnad och
egenskaper. Under de senaste decennierna har emellertid
detta vattenområde fått ta emot en ständigt ökad mängd av
föroreningar i form av bl.a. näringsämnen och olika
miljögifter från hela tillrinningsområdet, som idag har en
befolkning på ca 70 miljoner människor. Dessa
föroreningsmängder har gett upphov till idag allmänt
kända, mycket allvarliga störningar i ekosystemet med bl.a.
omfattande syrefria bottenområden samt skadade och
utslagna växt- och djurarter. Särskilt uppmärksammat är
idag torskbeståndets katastrofalt kraftiga nedgång.
Sydöstra Sverige och Blekinge har geografiskt ett
mycket centralt läge för egentliga Östersjön och har bl.a.
härigenom en speciell medvetenhet om Östersjöns
betydelse, och vi inser också den stora angelägenheten av
att mycket kraftfulla insatser görs för att vända den ytterst
allvarliga miljösituationen.
Blekinges strategiska läge i Östersjön har tillsammans
med mycket medvetna ansträngningar och satsningar inom
regionen bl.a. resulterat i att konferenser och möten på
politisk toppnivå kommit till stånd här. Vid Ronnebymötet i
september 1990 antogs den s.k. Östersjökonventionen, vars
viktigaste punkt var beslutet att utarbeta ett ''gemensamt
övergripande program för återställande av Östersjön till en
sund ekologisk balans''. Planministermötet i Karlskrona i
augusti 1992 innebar startpunkten för en s.k. strategisk plan
för Östersjöområdet, ''Vision and Strategies Around The
Baltic 2010'', där Östersjöinstitutet fungerar som
sekretariat och koordinationsinstans.
För att i framtiden återfå och behålla ett fungerande
Östersjö-ekosystem krävs mycket stora insatser från
samtliga Östersjöstater. Det åtgärdsprogram, som
utarbetats till följd av Ronnebykonferensen, har pekat ut
ca 130 särskilt angelägna punktkällor. Kostnaderna för att
åtgärda dessa punktkällor jämte vissa andra åtgärder har
kostnadsberäknats till 135 miljoner kronor. Dess
punktinsatser är emellertid inte tillräckliga. Betydande
ytterligare insatser måste göras både vad gäller punktkällor
och inte minst beträffande skilda former av diffusa källor.
I det stora och långsiktiga arbete som krävs framöver för
att rädda Östersjöns och Östersjöområdets miljö kan
Blekinge och Karlskrona med sitt strategiska läge göra
väsentliga insatser. De insatser som gjorts och de nätverk
som hittills byggts upp mellan Blekinge och
Östersjöstaterna är viktiga grundstenar och som därmed
kan utnyttjas som avstamp i ett utvecklat miljösamarbete
inom Östersjöområdet. Med Fiskeriverkets
Östersjölaboratorium och Östersjöinstitutet som sådana
avstamp finns goda och naturliga förutsättningar att
utveckla ett utvidgat ''Östersjölaboratorium'' -- ett sådant
''laboratoriums'' främsta uppgift bör vara att fungera som
ett samordnings- och effektivitetsskapande organ.
Härigenom kan de olika resurser som satsas utnyttjas bättre
och ge större effektivitet, och högre resultat erhållas per
insatsvolym.
Fiskeriverkets Östersjölaboratorium har idag starkt
begränsade resurser och dess verksamhet koncentreras f.n.
till att följa torskbeståndets utveckling i egentliga
Östersjön. En utökad verksamhet vid detta laboratorium
bör även fortsättningsvis koncentreras kring fisk och
fiskefrågor i Östersjön. Sådana utvecklade forsknings- och
utvecklingsuppgifter kan omfatta framtagning av metoder
för att förstärka befintliga bestånd av olika fiskarter.
Således finns idag kunskap om kläckning av torskyngel,
medan däremot kunskap och erfarenheter om
vidareutveckling av ynglen till lämpliga utsättningsstadier är
bristfällig. Möjligheterna att skapa förutsättningar för fiske
av andra fiskarter, t.ex. plattfiskarter som piggvar, skrubba
och rödspätta, bör ges vidgat utrymme. Härvid är forskning
kring sådana fiskarters ekologi, förutsättningar för odling
och utsättning som beståndsförstärkning samt
tillväxtoptimering i odling av stort värde. Nya fiskemetoder
har också utvecklats för sådana arter vilka idag är föremål
för begränsade fiskeansträngningar. Andra uppgifter kan
vara att medverka till att skapa nya fiskprodukter. Likaså
bör fiskrenset, som idag kastas överbord, kunna tas om
hand och utnyttjas om råvara för t.ex. oljeframställning och
foder.
Det bedrivs idag en relativt omfattande miljökontroll i
Östersjön. Emellertid anses den inte ha sådan omfattning
och utformning att den på ett tillfredsställande sätt kan följa
utvecklingen i Östersjön. De modeller som ställs upp
beträffande Östersjöns utveckling under olika betingelser
och skilda belastningsförhållanden måste kontrolleras och
verifieras med konkreta och lämpliga miljömätningar. När
olika föroreningsbegränsade åtgärder vidtas inom
tillrinningsområdet är effektuppföljningen angelägen. Ett
utvidgat ''Östersjölaboratorium'' skulle på ett värdefullt sätt
kunna medverka till att en bättre samordning och en större
effektivitet uppnås i miljökontrollen. Man kan medverka
till att samla resurserna, utvärdera och koncentrera
mätningar till de mest angelägna parametrarna och
platserna. På grund av ekonomiska nedskärningar i de
baltiska staterna föreligger betydande risk att stora
kunskaper går förlorade. Ett ''Östersjölaboratorium'' bör
medverka till att sådana kunskaper hålls kvar och utnyttjas
inom Östersjöområdet.
All erfarenhet, såväl regionalt som centralt inom olika
områden, visar mycket starkt på det stora behovet av
förstärkta nätverk inom alla nivåer, bl.a. inom
miljöövervakningen, för att medvetandegöra och förmedla
kunskaper och därmed skapa förutsättningar för ett
betydligt bättre resursutnyttjande. Regionala erfarenheter
visar att man genom att skapa nätverk inom och mellan
nationer inom miljöområdet ger förutsättningar för
betydande insatser med måttliga resurser. Genom att
sammanföra särskilda ''kunskapsbanker'' kan effektiva
insatser och bästa resursutnyttjande tillskapas.
Som delvis framgår av ovanstående finns ett mycket stort
behov av insatser för att förbättra miljöförhållandena i
Östersjön och Östersjöområdet, och där ett
''Östersjölaboratorium'' förlagt till Karlskrona på ett
väsentligt sätt skulle bidra till en effektivisering av skilda
insatser på olika nivåer och områden. Genom konkreta
insatser och skapande av nätverk kan ett sådant
''laboratorium'' ge en förbättrad samordning och
effektivisering av miljökontrollen i Östersjön. Man kan
vidare genom nätverk, kunskapsförmedling, bättre
resursutnyttjande och samordning av insatser medverka till
att utsläppsbegränsande åtgärder inom flera områden kan
åstadkommas med största möjliga kostnadseffektivitet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om insatser för bättre
miljöbevakning och uppföljning av miljöinsatser i
Östersjöområdet.
Stockholm den 26 januari 1993
Charlotte Branting (fp)
Karl-Gösta Svenson (m)