De marina miljöhoten blir allt större. Miljöproblemen till havs känner inte några nationsgränser. Utsläpp och läckage från trafik, industri och jordbruk försämrar den ekologiska balansen i haven. Svarta rubriker om fartygskatastrofer med gigantiska utsläpp av olja till havs blir tyvärr allt vanligare.
För att trygga en uthållig ekologisk balans i haven fordras forskning och miljöinsatser under lång tid. Det behövs också snabba insatser mot akuta problem, t.ex. vid oljeutsläpp. För att det skall vara möjligt att möta plötsliga miljöhot och olyckor fordras att rätt utrustning snabbt kan komma på plats, och att utrustningen kan hanteras av välutbildad personal. Det behövs forskning och produktutveckling för att utveckla mer effektiva metoder för miljö- och oljesanering till havs och vid stränder.
I Sverige finns ett högt tekniskt kunnande på miljöområdet. Det gäller inte minst på det marintekniska området. Sveriges beredskap för akuta katastrofer är dock eftersatt och resurserna är utspridda på ett flertal olika institutioner. Det finns därför skäl att bygga upp en fast marinstation med kapacitet och kunskap som snabbt kan sättas in mot olyckor till havs, oljeläckage etc.
Vid en sådan station kan utrustning lagras, personal utbildas och viss produktutveckling äga rum. Resurser från räddningsverk, och kustbevakning och andra samhällsinstitutioner skulle kunna samordnas med intressenter från näringsliv med kompetens vad gäller marin miljösanering. Lämpligen borde detta kunna ske t.ex. i stiftelse eller bolagsform, där olika intressenter bidrar med kapital och kompetens.
En fast station för marinsanering borde också fungera som bas för insatser i internationella sammanhang. En station som snabbt skulle kunna bidra med resurser och kunnade för att möta miljökatastrofer i alla världshav och större insjöar.
En marin miljöstation skulle dessutom kunna fungera som utbildningsanstalt. Kurser i t ex oljebekämpning, dels för svensk personal, dels för personal från andra länder. Stationen kan utgöra en bas också för att sälja utrustning och konsulttjänster när det gäller marin miljösanering. Viktiga och delvis nya ''marknader'' för sådana satsningar är Östeuropa och stater i tredje världen.
En lämplig lokalisering för en marin miljöstation är Uddevalla--Lysekils kommuner. Bohusläns kustband är ett område som kan drabbas mycket svårt av eventuella olyckor från t ex tankertonnage. Nordsjön och Skagerrak/Kattegatt är områden med en mycket hög trafikintensitet när det gäller miljöfarliga transporter. I Nordsjön utvinns olja, med de risker detta medför. Nordsjön och Skagerrak/Kattegatt är tämligen grunda hav och mycket känsliga och viktiga för fisket.
I Uddevalla--Lysekils-regionen finns redan kompetens kring havsforskning och företag med inriktning på marinteknik och marinmiljö. I Uddevalla finns Uddevallavarvets dockanläggning, som kan utnyttjas som ''demonstrations- och övningsbassäng''. I Lysekil finns Kristinebergs marinbiologiska station samt satsningen på ''Havets hus''.
En viss samordning för marina frågor finns redan i form av stiftelsen ''Västerhavet''. En stiftelse bildat av länsstyrelserna i Halland, Göteborgs och Bohuslän, Västsvenska handelskammaren, Göteborgs universitet, och Chalmers tekniska högskola. Ett samarbete som nu utvecklas genom satsningen ''Marint Nav'', ett samarbete mellan stiftelsen och Västsvenska handelskammaren.
Med möjlighet även till en internationell beredskap vid en marin miljöstation så borde en samverkan mellan myndigheter som NUTEK, SIDA, Kustbevakningen och Räddningsverket, samt det ovan nämnda Marina Navet, kunna utgöra en stabil grund för att skapa en marin miljöstation vid västerhavet, förlagd till Uddevalla-- Lysekil.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrättandet av en fast marin miljöstation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokalisera en fast marin miljöstation till Uddevalla--Lysekilsregionen.
Stockholm den 26 januari 1993 Lars Bäckström (v)