Fram till den 1 juli 1981 var sådana mindre och medelstora industriföretag som berörs av miljöskyddslagens bestämmelser anmälningspliktiga enligt den lagen. Länsstyrelsen var tillsynsmyndighet och kunde vid behov ingripa med stöd av lagens tillsynsregler. I den mån det förekom uppenbar ohörsamhet gentemot länsstyrelsen berodde det ofta på att tillsynsreglerna var otillräckliga och mer på att de inte utnyttjades med erforderlig bestämdhet.
Nämnda datum omvandlades anmälningsplikten för ett stort antal av de ifrågavarande företagen till tillståndsplikt med länsstyrelsen som tillståndsgivande myndighet. Vissa typer av måttligt miljöstörande verksamheter som tidigare prövats av Koncessionsnämnden kom samtidigt att fortsättningsvis få länsstyrelsen som tillståndsgivande myndighet. I en bilaga till miljöskyddsförordningen betecknas de länsstyrelseprövade verksamheterna med bokstaven B.
Lagändringen tillförde länsstyrelserna nya uppgifter i en omfattning som de dåförtiden hade svårt att mobilisera resurser för. Förväntningarna på att handläggningstiden för ett tillståndsärende inte skulle behöva uppgå till mer än ett par, tre månader kunde sällan infrias.
Allt talar för att länsstyrelsernas miljövårdsenheter är överbelastade med arbetsuppgifter. Det är nämligen svårt att finna någon annan förklaring till att handläggningstiderna för tillståndsärenden på sina håll kan uppgå till ett år eller mer. I extremfall får ett företag vänta mer än två år på tillstånd till ökad produktion. I det fallet har lågkonjunkturen ''räddat'' företaget från att efterfrågan på produkterna skulle komma att överstiga vad man har tillstånd att tillverka.
De mindre och medelstora företagens betydelse för den framtida utvecklingen av vårt näringsliv har omvittnats av alla och envar. Betydelsen är flerfaldig. Förutom att bidra till sysselsättningen i stort utgör de mångenstädes basen för infrastrukturen i samhällen belägna utanför de större tätorterna. En utslagning av ett företag i en mindre ort blir därför i väsentliga avseenden betydligt mer kännbar för ortsbefolkningen än motsvarande händelse i en storstadsregion. Ingen bör därför avstå från att medverka till att umbärlig byråkrati inte tillåts hindra de mindre och medelstora företagens fortbestånd och vidareutveckling.
I det lilla företagets värld gäller det att kunna reagera snabbt på nya idéer och nya affärsmöjligheter. Om det lilla företaget är tillståndspliktigt enligt miljöskyddslagen och om saken gäller en prövningspliktig ökning eller ändring av produktionen så är det fara värt att utvecklingsmöjligheten går förlorad långt innan tillståndet är i hamn.
Såvitt bekant kommer det att dröja åtskillig tid innan resultatet av den sittande Miljöskyddskommitténs miljöbalksarbete når riksdagens bord. Enligt talesättet ''medan gräset gror, dör kon'' måste de onödiga hindren för de mindre och medelstora företagens utveckling undanröjas långt dessförinnan. Vad gäller miljölagstiftningen skulle detta enkelt kunna ske genom miljöskyddsprövning av sådana verksamheter för vilka länsstyrelsen är tillståndsmyndighet. Förslagsvis skulle det till förordningens 3 § om förbud att utan tillstånd genomföra utbyggnader och ändring av någon betydelse kunna fogas följande nya stycke:
Första stycket gäller inte verksamhet som i bilagan har beteckningen B om inte särskilda skäl föreligger.
Det nya stycket skulle innebära att en idag tillståndspliktig utökning eller ändring av en B-verksamhet efter medgivande av länsstyrelsen får handläggas som ett anmälningsärende enligt 19 § förordningen. Länsstyrelsen bör då kunna lämna föreskrifter om eventuellt behövliga, särskilda skyddsåtgärder med stöd av lagens tillsynsregler (40 § första stycket). Enbart om särskilda skäl föreligger -- t ex om fabriken är belägen olämpligt nära bostadsbebyggelse eller om risken för störning till följd av verksamheten är svår att bedöma -- skulle en tillståndsprövning vara erforderlig.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att miljöskyddsförordningen ändras i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 25 januari 1993 Kenneth Lantz (kds)