med anledning av prop. 1992/93:226 En ny skogspolitik
I motionen lämnas förslag i anslutning till kapitlet om
bevarande av den biologiska mångfalden.
I propositionen utesluts inte möjligheten att
reservatsbildningen på lång sikt bör nå en nivå i
storleksordningen 5% av den produktiva skogsmarken
nedanför odlingsgränsen.
Inom Ny demokrati har vi ingen erinran mot denna
tanke men vill samtidigt framhålla att det inte finns
tillräcklig grund för att höja ambitionerna beträffande
reservatsbildningar utöver den nyssnämnda nivån. Vi anser
vidare att det bör vara självklart att i första hand utnyttja
statens markinnehav för den reservatsbildning som
samhället finner nödvändig. Detta bör ske antingen direkt
eller indirekt i form av ersättningsmark för de därvid
drabbade enskilda markägarna. Frågan har också
behandlats i samband med bolagiseringen av statens skogar.
Avtalet mellan staten och Domän AB har utformats så att
några formella hinder i det avseendet inte finns.
Det är därför angeläget att snarast genomföra en
grundlig och tillförlitlig inventering av värdefulla
naturvårds- och kulturminnesvårdsobjekt på statens hela
skogsmarksinnehav inklusive Domänbolagets skogar och
Lantbruksmännens markreserv. Med en sådan inventering
som grund kommer en ökad reservatsbildning att kunna
genomföras på ett smidigare sätt och med betydligt mindre
olägenheter för enskilda markägare. Riksdagen bör också
uttala att statens skogar skall erbjudas som ersättningsmark
för mark avsedd för reservatsavsättning.
En annan svaghet i propositionen, såvitt nu är i fråga, är
bristen på helhetssynen och konsekvensanalys.
Jordbruksministern anför att skogsbruket inte kan ses
isolerat utan att flera andra lagar kommer att få ett stärkt
inflytande över skogsbruket. Detta innebär att många för
skogsbruket väsentliga frågor kommer att regleras i andra
lagar än i den nu framlagda skogsvårdslagen. Ett sådant
exempel är skyddet för småbiotoper som behandlas i
naturvårdslagen och där bestämmelserna kommer att föras
in i naturvårdsförordningen.
Propositionen nöjer sig med att behandla frågan om
biotopsskyddsföreskrifterna med hänvisning till att en
redovisning kommer att ske i riksdagen i samband med att
en särskild proposition om biologisk mångfald skall läggas.
Statens naturvårdsverk och Skogsstyrelsen har fått
regeringens uppdrag att utarbeta ett underlag för beslut om
hur det nya skyddsinstitutet skall tillämpas. Det är att
notera att de båda statliga myndigheterna har skilda
uppfattningar om hur detta institut skall se ut.
Kompletteringen av beslutsunderlaget kan emellertid
inte vänta. För att riksdagen skall kunna fatta ett riktigt
beslut i förevarande ärende är det nödvändigt att
beslutsunderlaget kompletteras med en utredning om skydd
för småbiotoperna. Först då blir det möjligt för beredande
utskott och riksdagen i övrigt göra en helhetsbedömning av
vilka effekter den nya lagstiftningen får för skogsbruket.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att reservatsbildningen på lång
sikt bör nå en högsta nivå av 5 % av den produktiva
skogsmarken nedanför odlingsgränsen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i första hand utnyttja statens
markinnehav för den reservatsbildningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att statens skogar bör erbjudas
som ersättningsmark för mark avsedd för
reservatsavsättning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att snarast genomföra en
grundlig och tillförlitlig inventering av värdefulla
naturvårds- och kulturminnesvårdsobjekt på statens hela
skogsmarksinnehav.
Stockholm den 22 mars 1993
Arne Jansson (nyd)
Laila Strid-Jansson (nyd)