Vättern är klassad som riksintresse för vetenskaplig
naturvård och friluftsliv. Den är dessutom mycket
betydelsefull som råvattentäkt för en stor region med
omkring 270 000
invånare.
Den vattenvårdsplanering och de åtgärder som hittills
har vidtagits, framför allt på initiativ av Vätterns
vattenvårdsförbund, har gett mycket värdefulla resultat. I
vattenvårdsplanen ''Vättern 90'' redovisas en rad konkreta
åtgärder inom olika prioriterade problemområden syftande
till att skydda Vättern som en viktig naturresurs.
Problemområdena är främst kväve, klororganiska
föreningar, metaller, farligt gods och militär verksamhet.
De miljömål för Vättern som utvecklats i
vattenvårdsplanen ger vägledning för kommunala insatser.
Det är länsstyrelsernas uppgift att i ett regionalt perspektiv
finna former för samordning av insatserna för en god
vattenkvalitet.
Utöver det som ligger inom omgivande kommuners och
länsstyrelsers ansvar anser vi motionärer att det krävs
medverkan av den forskning, som samordnas inom ramen
för naturvårdsverkets övergripande ansvar.
Vi har i en motion under allmänna motionstiden 1992
framfört behovet av forskning och fortsatta undersökningar
av miljöpåverkan av Vätterns ekosystem. Vid utskottets
behandling av motionen hänvisades till det arbete som
bedrivs inom Miljöskyddskommittén, som senast den 1 april
1993 kommer att överlämna sitt huvudbetänkande med
förslag om miljöbalk. Utskottet anför att de frågor som
kvarstår kommer att behandlas av kommittén. Med
hänvisning till detta ansågs att motionen inte påkallade
något särskilt uttalande från riksdagens sida. Riksdagen
avslog motionen.
Vättern är extremt känslig för miljöföroreningar på
grund av sin långa omsättningstid (ca 60 år) och sin
näringsfattigdom. För att bevara Vätterns karaktär och
riksintresse krävs en god miljökontroll och långt gående
begränsningar av olika utsläpp.
Vi vill genom denna motion särskilt uppmärksamma
följande problem, som enligt vår mening kräver medverkan
av den forskning som samordnas inom ramen för
naturvårdsverkets övergripande ansvar:
kväveomsättningenbottnarnas ekologi
sedimentstudiermetallernas inverkan
Kvävebelastningen i Vättern inger oro dels med tanke på
den ökade belastningen av Östersjön via Motala ström samt
dels med hänsyn till att ändrade förhållanden mellan fosfor
och kväve kan tänkas medföra förändringar i Vätterns
ekosystem. Orsaken till kväveökningen i Vättern är f.n. inte
känd, men såväl interna som externa förändringar har
betydelse.
Metalltillförseln till Vättern utgör ett annat av hoten mot
det ekologiska systemet i Vättern. Det krävs ett omfattande
studium för att göra en riskbedömning för Vättern vad
gäller metalltillståndet:halter i vatten, sediment,
organismerstudium och analys av flöden och halter i
tillopp till Vättern avseende tungmetaller.
Inga av de åtgärder och förslag som framlagts i
vattenvårdsplanen ''Vättern 90'' och som är beroende av
direkt statlig insats har skett sedan planens tillkomst.
Löpande övervakning har ej kompletterats och riktade
forskningsmedel har ej avsatts.
Naturvårdsverket har projektområden som mycket väl
kan inrymma forskning i Vättern, exempelvis
kväveproblematiken. Någon sådan forskning har ännu inte
kommit till stånd. Det finns därför skäl att specialdestinera
medel för forskning i de stora sjöarna.
Sammanfattningsvis vill vi framhålla att det är ytterst
angeläget att få ytterligare klarhet i hur sjön påverkas av
ökad kvävebelastning, metalltillförsel och hur olika
miljögifter i bl.a. sedimenten påverkar ekologi, fiske och
vattenkvalitet. Detta måste ske inom ramen för den
forskning och de undersökningar som ligger under
naturvårdsverkets övergripande ansvar. Vi förutsätter att
detta i första hand sker i samarbete med
Vätternvårdsförbundet, men att även Eko-region
Vätterbygden kan delta som samarbetspartner.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av forskning och
fortsatta undersökningar av miljöpåverkan av Vätterns
ekosystem,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
behovet av specialdestinerade medel för forskning i de stora
sjöarna.
Stockholm den 22 januari 1993
Sonia Karlsson (s)
Åke Gustavsson (s)
Håkan Strömberg (s)
Anders Nilsson (s)