Under många år har det rått en stark vilja från samhällets sida att skapa naturreservat och naturskyddsområden, inte minst i Göteborgs och Bohus län. Det innebär en inskränkning i den enskildes rätt att använda sin egendom och det innebär också socialisering och konfiskering av den enskildes egendom.
Man har svårt att förstå nyttan av t.ex. naturvårdsområden där ingen bryr sig om att vårda naturen. Tidigare har stora kustnära områden i Bohuslän med stort engagemang skötts av enskilda markägare till allas belåtenhet och glädje.
När marken genom konfiskering ombildas till naturvårdsområden är det förståeligt att lusten att städa bort avfall från havet eller röja efter vinterns stormar minskar hos den ''bestulne''.
Vi anser att det är önskvärt med en översyn av befintliga naturreservat och naturvårdsområden för att bedöma vilka som är av synnerligt högt värde för samhället. När det gäller övriga områden bör såväl äganderätt, skötsel som tillsyn gå tillbaka till ursprunglig ägare.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om naturreservat och naturvårdsområden.
Stockholm den 21 januari 1993 Inger René (m) Kent Olsson (m) Stig Grauers (m)