Vi människor har vant oss att se blommor i hagar, fåglar i skogsbryn och ett variationsrikt landskap i vår natur. Under årmiljonernas gång har dock arter kommit och gått. Sannolikhetskalkyler har visat att alla populationer förr eller senare dör ut. Detta beror dels på att det levande materialet i sig ständigt utvecklas, dels på att den miljö i vilken organismen lever förändras. Det är dock viktigt att skilja på ''naturliga'' och ''mänskliga'' orsaker till försvinnandet.
Idag vet vi att över 200 av skogens växt- och djurarter är akut utrotningshotade. Ytterligare minst 800 skogslevande arter trängs tillbaka. Detta är facit av det moderna skogsbruket. Arternas livsmiljöer förstörs. Vårt sätt att använda skogen leder till biologisk utarmning. Under loppet av några årtionden har det ursprungliga skogslandskapets mångskiftande mönster ersatts med ett konstgjort kretslopp. Under 1980-talet minskade arealen skog äldre än 140 år med en femtedel. Idag har vi facit av denna utveckling, de långa listorna över hotade växt- och djurarter i våra skogar.
Övergång till bl.a. kalavverkning och anläggning av ensartade, likåldriga industriskogar som inte tillåts nå mogen ålder hotar massor av organismer. Viss skogsmark måste skyddas. Miniminivån måste vara att minst 5 % av den produktiva skogsarealen -- med undantag av fjällskogarna -- undantas från skogsbruk.
Sverige har undertecknat både Bernkonventionen och konventionen om biologisk mångfald i Rio. Vi har därmed förbundit oss att utarbeta nationella planer för hur mångfalden skall bevaras och de biologiska resurserna användas på ett uthålligt sätt.
Riksdagen har beslutat att ''den biologiska mångfalden och den genetiska variationen skall säkerställas, växt- och djursamhällen bevaras''. Trots detta finns det akuta utrotningshotet. Ytterligare beslut krävs för att inte dagens hotade arter skall vara utrotade i morgon. Lagstiftningen måste återspegla vår vilja.En större procent av skogsmarken bör avsättas som reservat för att rädda den biologiska mångfalden. Skogsvårdslagen måste också formuleras så att skogsbruket bedrivs utifrån de lokala förutsättningarna, samtidigt som planeringen sker utifrån ett större ekologiskt landskapsperspektiv.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden.
Stockholm den 21 januari 1993 Ingegerd Sahlström (s) Lisbet Calner (s) Kristina Svensson (s)