med anledning av prop. 1992/93:130 Vissa jordbrukspolitiska frågor
I propositionen föreslås att medel anvisas för 1992 års
direktbidrag till jordbruket. Utöver de besparingar på detta
belopp som aviserades i 1992 års budgetproposition föreslås
nu ytterligare besparingar. Sammanlagt kommer därmed
direktbidragen att uppgå till 1.600 miljoner kronor för
budgetåret 1992/93. Det innebär en total besparing på drygt
800 miljoner kronor i förhållande till det ursprungliga
kompensationsbeloppet som lades fast i 1990 års
livsmedelspolitiska beslut.
I propositionen aviseras också åtgärder för att påbörja
en anpassning av den svenska livsmedelssektorn till de
förhållanden som råder inom EG.
Allmänna synpunkter
Om regeringen tar bort 800 miljoner kronor eller
tredjedelen av direktstödet till jordbruket förlorar
bönderna direkt en mycket stor del av sina nettoinkomster.
Dessa låg enligt Jordbruksverket för 1991 på totalt 2.100
miljoner. Bättre är inte jordbrukets ekonomi efter flera år
av hårdhänt omställning och prispress. Mycket stora delar
av jordbruksföretagen går redan med förlust.
Landets ekonomiska situation kräver uppoffringar av
alla samhällsgrupper, men för vilken annan grupp planerar
man försämringar av denna storleksordning?
Med de prutningar som man nu aviserar får vi i Sverige
ett spannmålspris inkl. arealstöd på ca 1,07 kr. per kilo.
Inom EG ligger spannmålspriset nästa år på 1,20 kr. per
kilo. Skillnaden utgör hela nettot av spannmålsodlingen.
Många svenska bönder kommer att slås ut redan före EG-
inträdet. De som har resurser nog att klara sig tvingas
effektivisera ytterligare.
Vi kan bara hoppas att det inte går ut över ambitionerna
att driva en alltmer miljövänlig produktion. Vi har
föresatser att skapa världens renaste jordbruk i Sverige.
Den som tror att detta underlättas genom hårdhänt
ekonomisk press tar grundligt fel. Tvärtom försämrar man
förutsättningarna för en positiv miljöutveckling. God miljö
måste kombineras med rimlig ekonomi.
Med de prutningar som nu är på tal ser jag inga
möjligheter att föra de av LRF föreslagna
kostnadssänkningarna i jordbruket vidare till
konsumenterna i form av sänkta matpriser. Allt kommer att
behövas för att rädda jordbrukets ekonomi.
En EG-anpassning genom att abrupt försämra villkoren
för svenskt jordbruk under EG-nivån är fel väg att gå. Det
sätter alldeles för många bönders existens på spel och
äventyrar en positiv landsbygdsutveckling. Det blir därmed
svårt att få landsbygdens 2,5 miljoner människor att inse
fördelarna med en svensk EG-anslutning.
Med så hårda beskärningar i direktbidragen, som
regeringen nu föreslår, förlorar bönderna mycket stora
delar av sina nettoinkomster. Direktbidragen infördes av
den förra regeringen som kompensation för uteblivna
prishöjningar till bönderna. Den kraftiga nedskärningen nu
äventyrar möjligheterna att sänka matpriserna i samband
med jordbrukspolitikens EG-anpassning, som LRF
föreslagit. Jordbruket behöver allt som kan frigöras genom
kostnadssänkningar till att stärka näringens urusla
ekonomi. Mitt förslag är bättre för konsumenterna.
Jag förstår att landets ekonomiska situation kräver
uppoffringar av alla samhällsgrupper, men ingen annan
grupp får vidkännas försämringar av denna storleksordning.
Som medborgare och konsumenter drabbas bönderna ju
också av alla de andra delarna i besparingspaketen.
Det är bra att regeringen ställer sig bakom principerna
om EG-anpassning i omställningskommissionens förslag.
Det var också nödvändigt för att ändra inriktningen i
utplåningspolitiken av år 1990. Men det är obegripligt att
man i EG-anpassningens namn vill ge svensk växtodling så
avsevärt mycket sämre villkor än EG-bönderna.
Det är ett högt pris bönderna får betala för att
jordbruksministern skall få folkpartiet och dess
ultraliberaler i finansdepartementet med på en uppgörelse
om en EG-anpassning, som dessa på alla andra områden än
jordbruket är så angelägna om. Det är fel väg att gå om man
vill övertyga landsbygdens 2,5 miljoner människor om det
positiva i en EG-anslutning.
Jordbrukspolitikens EG-anpassning och
kompensationsbeloppet till jordbruket
Konsumenterna kommer att dra fördel av en förtida EG-
anpassning genom sänkta livsmedelspriser. Detta är möjligt
genom en politik som bl.a. innebär sänkt spannmålspris,
arealbidrag och avvecklade avgifter på proteinfoder,
handelsgödsel och bekämpningsmedel. Effekten i form av
lägre kostnader i jordbruket kan uppskattas till 5--10 %
beroende på produktområde. Samma prisgenomslag
bör fr.o.m. 1993/94 kunna uppnås i konsumentledet. Varje
procent som priserna kan sänkas gentemot konsument
motsvarar 700 Mkr.
Exempel:
Sänkta kostnader i jordbruket via sänkta
spannmålspriser (kombinerat med arealbidrag) och
avvecklade proteinfoderavgifter. (Spannmål -30 öre/kg,
prot.foder -100 öre/kg.)
Marknadspriserna enligt ovan kan sänkas tidigast 1/7
1993. Detta främst beroende på att de lägre
foderkostnaderna slår igenom först under senare delen av
1993. Vidare bör förändringarna av mervärdesskatt och
arbetsgivaravgifter slå igenom isolerat per den 1 januari
1993. Beträffande mjölkpriset måste en avvägning göras
mellan neddragna kobidrag och sänkta priser. Djurbidrag
för nötköttsproduktion och fårproduktion dras ej ned.
EG-anpassningen förutsätter minst följande nivåer vad
avser spannmålspriser och arealbidrag:
Dessa ersättningsnivåer motsvarar vid en jämförelse
med EGs förhållanden följande:
Total ersättning öre/kg
1993/94
1994/95
Enligt nivåer ovan
115
115
EG (enligt CAP)
120
122
Anm: Räknat efter hektaravkastningen 4.000 kg/ha.
Ersättningsnivån i spannmålsodlingen kommer således
att ligga minst 5 öre/kg under EGs nivåer nämnda år. Mot
bakgrund av att kostnadsnivån i svensk odling är högre än
inom EG bör inte förslaget leda till en omotiverad stimulans
av spannmålsproduktionen.
Villkor för arealbidrag och träda i huvudsak enligt
omställningskommissionen. Vissa justeringar av basareal
m.h.t. vallfrö, konservärter m.m.
Prisregleringsavgifter på handelsgödsel och
bekämpningsmedel avvecklas senast 1/7 1993. Dessa
avgifter har ingen motsvarighet inom EG och belastar den
svenska produktionen motsvarande ca 5 öre/kg spannmål.
Proteinfoderavgifter börjar avvecklas 1/1 1993 (via en
begränsad reduktion) och tas helt bort från 1/7 1993.
Effekter för oljeväxter m.m. hanteras genom systemet med
arealbidrag.
Förmalningsavgiftens borttagande blir beroende av
finansieringsmöjligheterna vad avser
omställningskommissionens förslag. Dras det s.k.
kompensationsbeloppet (direktbidragen) ned håller inte
finansieringen utan förmalningsavgiften måste då sannolikt
ligga kvar.
Direktbidragen, d.v.s. kobidrag m.m, trappas för
1992/93 ned i enlighet med tidigare aviserad besparing på
175 Mkr. till en nivå motsvarande ca 2.200 Mkr. Fr.o.m.
1993/94 bör nivån motsvara minst 2.000 Mkr.
Enligt jordbruksverkets beräkningar över
jordbrukssektorns intäkter och kostnader är
kompensationsbeloppet av avgörande betydelse för
jordbrukarnas ersättning till eget arbete och eget kapital
(driftsöverskottet).
Anm: Inom parentes anges nivåer exklusive
kompensationsbeloppet.
Källa: Statens jordbruksverk.
Direktbidrag som ligger på arealen (ca 700 Mkr.)
används 1992/93 delvis för att förstärka skördeskadefonden.
På detta sätt kan fondens fortlevnad tryggas samtidigt som
det finns möjlighet att ge en kompensation för 1992 års
torka till särskilt drabbade områden.
Beloppet bör i övrigt användas för regionalpolitiska
åtgärder enligt nedan. En balansering mot utgifter 1993/94
och 1994/95 bör även kunna aktualiseras.
En satsning på regionalpolitiska insatser i skogs- och
mellanbygder i mellersta och södra Sverige bör göras.
Motivet är bl.a. att EG-perspektivet kommer att medföra
ökad konkurrens och prispress. Nämnda områden är i detta
läge, ur jordbrukssynpunkt, relativt svaga. Åtgärder, i
likhet med EGs regionalpolitiska stimulanser, är angelägna
om jordbruket skall upprätthållas i dessa delar av landet.
LRF har förklarat att de är beredda att diskutera en
finansiering av dessa insatser. Bl.a. bör medel för
landskapsvårdande insatser aktiveras i sammanhanget.
Omställningskommissionens (begränsade) exportförslag
bör genomföras. En finansiering via omfördelade
direktbidrag kan accepteras.