Proposition 1992/93:180 innehåller inte bara förslag till riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling utan också en rad förslag till åtgärder.
Sammantaget innebär förslagen i propositionen ett systemskifte inom miljöpolitiken -- ett systemskifte som kan medföra många positiva förändringar men som samtidigt kan drabba inte bara enskilda företag och medborgare utan också marknadsekonomins funktionssätt.
Om propositionen okritiskt läggs till grund för samhällets fortsatta åtgärder inom miljöpolitiken kan det leda till flera oönskade effekter.
Förändringen kan i sin förlängning medföra att det skapas ett slags planekologiskt system som riskerar att sätta marknadsekonomin ur funktion.
Konsekvenserna av så genomgripande förändringar måste självfallet analyseras. Kravet på god miljö får aldrig bli ett självändamål.
Mot bakgrund av det anförda hade det varit önskvärt att propositionen ägnat särskild uppmärksamhet åt att analysera vilka konsekvenser förslagen, var för sig och sammantagna, får för den privata äganderätten, näringsfriheten och den fria konkurrensen samt vilka kostnader förslagen i övrigt kan leda till för samhället, medborgarna och för de enskilda företagen.
Trots den påtalade bristen ser Ny demokrati ändå positivt på propositionens huvudsakliga inriktning. Konsekvenserna av förslagen från ovan berörda synpunkter måste dock ges särskild uppmärksamhet under de närmaste åren så att det blir möjligt att snabbt upptäcka oönskade effekter och genomföra nödvändiga förändringar.
Ny demokrati är vidare tveksam till den föreslagna ändringen i plan- och bygglagen vilken går ut på att det av lagen klart skall framgå att lagens bestämmelser syftar till att främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. Skälen till tveksamheten är i allt väsentligt desamma som ovan anförts, nämligen frågan om vilka konsekvenser ändringen får för den privata äganderätten, näringsfriheten och den fria konkurrensen. Genom ändringen i portalparagrafen får ju hela lagkomplexet ett helt nytt innehåll. Innebörden av lagbestämmelserna kommer att ändras. Tillämpningen blir en annan. Rättssäkerheten kan uppenbarligen komma i fara.
Regeringen har tillkallat en utredare med uppgift att se över PBL. Utredningen skall bl a överväga behovet av närmare bestämmelser för ökad miljöhänsyn i den fysiska planeringen. I det sammanhanget kommer tillämpningen av kretsloppsprincipen att särskilt uppmärksammas. Resultatet av utredningen skall redovisas i etapper med slutredovisning den 30 april 1994.
Regeringen menar att det finns skäl att redan nu tydliggöra kraven på att planläggning skall främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. Ny demokrati delar inte den uppfattningen. Ändringen i PBL bör därför anstå till senare när läget klarlagts.
Med hänvisning till den anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av särskilda analyser i fråga om konsekvenserna av en kretsloppsanpassad samhällsutveckling för den privata äganderätten, näringsfriheten och den fria konkurrensen,
2. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i planoch bygglagen.
Stockholm den 18 mars 1993 Christer Windén (nyd) Claus Zaar (nyd)