med anledning av prop. 1992/93:180 Riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling
Uthålligt samhälle
De miljöproblem vi har att lösa har alltmer kommit att
domineras av diffusa utsläpp orsakade av förbrukande och
brukande av varor samt transporter. Läckage till vatten och
luft från areella näringar är ytterligare en källa till diffus
påverkan. Storskaliga problem såsom försurning,
växthuseffekt, ozonförtunning är några exempel där den
diffusa miljöpåverkan spelar en stor roll, en allvarligt
förorenad Östersjömiljö är ett annat exempel. Den
miljöskuld som byggts upp pekar på stora obalanser mellan
nedbrytande och uppbyggande processer. Denna
ekologiska krissituation är nödvändig att beakta i arbetet på
att förbättra samhällsekonomin i övrigt. Miljöförsyndelser
kostar samhället mycket idag, och kanske ännu mera i
morgondagens samhälle om vi inte på allvar ställer om till
ett kretsloppssamhälle nu.
En förändrad syn på nyttjandet av naturresurser och en
strävan att utveckla hållbara livsmönster är av överordnad
betydelse. En bättre hushållning med råvaror och energi är
nödvändig för att en uthållig utveckling ska kunna bli
möjlig, och är också nödvändig ur solidaritetssynpunkt. De
industrialiserade ländernas ansvar slogs fast vid Rio-
konferensen sommaren 1992 i det handlingsprogram,
Agenda 21, som där antogs.
Styrmedel
Utöver att använda lagstyrning måste arbetet med att
utveckla ekonomiska styrmedel fortgå. Utöver nyttjande av
panter, avgifter m.m. är arbetet med internationalisering av
miljökostnader i produkterna viktigt för att
marknadsmekanismerna ska kunna nyttjas för att stimulera
en miljövänligare konsumtion. Det kan ske exempelvis
genom att skatter och avgifter läggs på vissa varugrupper.
En styrning av beskattningen mot jungfruliga råvaror är en
mycket viktig åtgärd på sikt. På detta område är
internationellt samarbete nödvändigt.
Kommunerna
Det förslag till kommunala agendor som nu anges i
propositionen är positivt. Ansvaret för att eftersträva
kretsloppssamhället måste föras ned och ut. En
regionalisering av de miljöpolitiska målen är nödvändig för
att resultat ska nås. Det är ofta de många små och halvstora
besluten som är avgörande.
Vidare är ändringen av VA-lagen i syfte att ge möjlighet
åt huvudmannen att ställa tillräckliga krav på de som
ansluter till nätet, i syfte att få fram en ren slutprodukt,
mycket positivt. Det är också ur resursperspektiv en viktig
kretsloppsfråga. Latrinet från alla hushåll torde per år
innehålla ca 40 000 ton kväve, 5 000 ton fosfor och 10 000
ton kalium. Att som nu tvingas lägga slam ''på lager'' på
grund av för högt giftinnehåll, i stället för att nyttjas som en
resurs i jordbruket, är otillfredsställande.
Forskning på alternativa va-system
I detta sammanhang vill vi lyfta fram behovet att satsa på
forskning och utveckling av alternativa WC-system till
dagens vattenburna. Det är redan idag för många
kommuner med ålderstigna avloppsledningsnät aktuellt att
i grunden pröva om det traditionella va-systemet med
avloppsreningsverk i slutänden är det mest lyckade. De
stora mängder vatten som åtgår för denna transport är inte
alltid försvarbart. Utveckling av exempelvis
multrumanläggning, eller WC-system med extremt låg
vattenförbrukning som är anslutna till närbelägna
komposteringsanläggningar, är metoder som bör bli
föremål för en intensiv forskning och utveckling.
Målsättningen bör även här vara att få fram en slutprodukt
som är en näringsrik mylla så att det naturliga kretsloppet
växt-föda-avfall-växt sluts.
Därför föreslår vi att riksdagen ger regeringen till känna
behovet av att forskning och utvecklingsinsatser på detta
område främjas.
Kompostering
I många kommuner har projekt med
multrumanläggningar m. m. prövats för att möjliggöra
kompostering för de boende i tätorter. I vissa fall har
resultaten varit mycket lyckade. Kds menar att insatser för
att möjliggöra kompostering för enskilda hushåll är
värdefullt och bör stimuleras. Det är alltså vår mening att
riksdagen bör ge regeringen till känna vikten av att
kompostering för hushåll möjliggörs i äldre husbestånd där
det går och alltid planeras in vid nyproduktion.
Kretsloppsdelegationen bör få i uppgift att följa
utvecklingen i kommunerna på detta område.
Offentlig verksamhet i övrigt
I vissa sammanhang i propositionen betonas de
offentliga myndigheternas miljöansvar. Detta inte minst
vad gäller upphandlingen. Kds har i tidigare
sammanhang/motioner betonat betydelsen av att den
offentliga upphandlingen är medvetet miljövänlig. Då
värdet av den offentliga upphandlingen är stor, kommer en
miljövänlig sådan att gynna miljövänlig produktion.
Riksdagen bör därför ge regeringen till känna att
miljövänlig upphandling i offentlig verksamhet med
nödvändighet måste bli bättre, och att
kretsloppsdelegationen bör få i uppgift att se över
utvecklingen på det här området.
Näringsliv
Ett lagfäst producentansvar är nödvändigt. Det fysiska
och ekonomiska producentansvaret i kombination med
ändringen i renhållningslagen, där kommuner för visst
avfall kan ges möjlighet att debitera producenten, är viktiga
steg för att stimulera en mer miljövänlig produktion. Såsom
förslaget nu ligger är dock producentansvaret begränsat i
flera fall. Meningen är att kraven på producenterna
kommer att öka efter hand, och att procenttalet för
återvinning av vissa förpackningar o dyl kommer att öka.
Nya avfallsgrupper kommer omfattas av producentansvar i
en nära framtid såsom exempelvis elektroniskt skrot,
plaster och byggnadsmaterial. Det är viktigt att
utvecklingen inom exempelvis EG-länderna följs upp.
Sverige bör sträva efter att ligga i täten i arbetet på att
stimulera fram kretsloppssystem. Exempelvis ställer vi oss
frågande till att inte redan nu ställa upp bestämda mål för
återvinning av ingående material i skrotbilar.
Riksdagen bör enligt vår mening ge regeringen till känna
att bestämda kravnivåer för återvinning av ingående
material i skrotbilar bör ställas upp, för att därigenom mer
effektivt styra upp ansträngningarna på att få fram ett
retursystem på bilar. Inte minst behövs detta för skrotdäck,
vilkas negativa effekter i en deponi redogörs för i
propositionen.
Mycket arbete och stora förbättringar har ägt rum för att
minska miljöbelastningen och för att uppnå mindre energi-
och råvaruförbrukning inom flera industribranscher. Det är
viktigt att detta arbete intensifieras i syfte att minska
mängden miljöfarliga ämnen och förbättra återvinnings-
och återanvändningssystem.
I övrigt anser vi att de mål för återtagning av olika
avfallslag som nu anges i propositionen är rimliga. Mål- och
kravnivåer kommer att vara viktiga arbetsinstrument också
i fortsättningen. Det är viktigt att arbetet med de
förpackningar m.m. där inte kravnivåer ställs upp nu
fortgår. Miljökonsekvensbeskrivningar och
livscykelanalyser kommer att vara viktiga arbetsinstrument
för att kunna avgöra vad som är det mest miljövänliga sättet
att handha vissa avfallsslag och för att kunna avgöra vilka
mål för återvinning/återanvändning som kan anses vara
rimliga. Arbetet med att uppnå ett mindre
resursförbrukande samhälle är med nödvändighet en
process där man steg för steg får staka ut nya mål.
Det är också av vikt att myndigheterna vid framtagandet
av livscykelanalyser lägger stor vikt vid miljöskador som
uppstår vid tillverkning i annat land ifråga om importerade
produkter och råmaterial.
PVC
Vad gäller PVC föreslås att den kommande
kretsloppsdelegationen skall få i uppdrag att i samverkan
med berörda myndigheter, branscher m fl upprätta en plan
för att undvika miljöpåverkan från polyvinylklorid och
andra plaster genom substitution eller återvinning. En
avveckling ska ske av användning av PVC i framförallt
kortlivade produkter. PVC ingår i allt större utsträckning i
långlivade produkter inom exempelvis bygg- och
anläggningssektorn p g a sin lätthet och då materialet är
förhållandevis billigt. En hel del PVC ingår dessutom i
möbler och bilar.
Med den kännedom vi har om dessa plasters
miljöfarlighet, och den brist på kunskap vi har om hur
nedbrytning av detta plastavfall kommer påverka miljön på
längre sikt, är det nödvändigt att på allvar arbeta för att
finna ersättningar för PVC där man vid utredningar
kommer fram till att miljömässiga fördelar med PVC-plast
inte uppväger miljömässiga nackdelar. PVC-plast är för sina
olika funktioner beroende av tillsatser i form av
stabilisatorer och mjukgörare. Samtliga plasttillsatser som
ingår i Kemikalieinspektionens och Naturvårdsverkets
arbete med att begränsa användningen av miljöfarliga
ämnen och ämnesgrupper ingår som tillsatser i PVC-plast.
De miljöfarliga tillsatserna bidrar till bildning av
miljöfarliga restprodukter vid förbränning och kan lakas ut
när PVC-plasten deponeras.
Därför föreslår vi att riksdagen ger regeringen till känna
vad som här anförts om oron för negativa effekter på lång
sikt av PVC. Miljömässiga för- och nackdelar med
användning av PVC inom olika områden bör utredas på
samma sätt som nu skall ske i Norge efter initiativ av norska
miljödepartementet.
Konsumenterna
Många människor idag har förändrat livsstilen trots att
samhället inte direkt gynnat ett sådant beteende. I och för
sig finns pant på läskedrycksflaskor och aluminiumburkar,
men det är betydligt bekvämare totalt sett att slänga övriga
hushållssopor i en avfallspåse än att sortera detta i
fraktioner. Trots detta sorterar en stor del av hushållen
papper och glas till återvinning. Efterfrågan på oblekt
papper är betydligt större än för blekt och på kort tid har
miljövänliga tvätt- och diskmedel tagit 20 % av marknaden.
Detta kan inte tolkas på annat sätt än att
miljöengagemanget och medvetenheten om
miljöproblemen är stor.
Därför är det viktigt att renhållningslagen ändras
exempelvis i syfte att förenkla kompostering för enskilda
hushåll och PBL förändras i syfte att planera för ett boende
där hänsyn till miljön förenklas för den enskilde i enlighet
med propositionen. I synnerhet behöver det bli enklare att
källsortera fler fraktioner utan att behöva ha långa avstånd
till återvinningsstationer. En uppföljning av om och hur den
nya paragrafen i plan- och bygglagen får genomslag vid
nybyggnation av bostadsområden är nödvändig, likaså hur
källsortering ska kunna utvecklas och förenklas i befintliga
bostadsområden i våra tätorter.
Därför bör riksdagen ge regeringen till känna behovet
av en uppföljning av hur förändringen av PBL inverkar på
byggande av nya bostadsområden. Detta torde lämpligen
vara en uppgift för Boverket.
Arbetet på att utveckla miljömärkningssystemet måste
intensifieras. Miljömärkning av varor har visat sig ha stor
betydelse för att öka den miljövänliga handeln, vilket i sin
tur innebär en motsvarande reducering av utsläppen av
miljöfarliga ämnen till naturen. Bakom det svenska
märkningssystemet med en svan ligger mycket arbete. Från
vissa håll inom EG tittar man intresserat på det system och
de kriterier som ligger till grund för detta märkningssystem.
På detta område har Sverige möjlighet att vara en positiv
påtryckare.
Internationellt arbete
Ett internationellt arbete behövs för att lösa problem
inom flera områden. Ett område där man i högsta grad bör
anlägga ett kretsloppstänkande är enegiproduktionen. En
radikalare beskattning behöver läggas på fossila bränslen
för att gynna sparande, energieffektivitet och förnyelsebara
energikällor såsom exempelvis biobränslen. Detta är en
nödvändig åtgärd om vi ska kunna reducera utsläppen av
växthusgaser. Detta är en åtgärd som med nödvändighet
måste genomföras av EG/OECD tillsammans för att det ska
bli effektivt.
Andra områden där ett gemensamt arbete behövs är
inom standardiseringsområdet. Det förslag som föreligger i
propositionen till att väga in miljökonsekvensbeskrivning
vid utarbetande av produkt- och processtandarder är en
nödvändighet. Det är också nödvändigt att vi anpassar oss
efter internationellt standardiseringsarbete inom CEN och
ISO. Sverige bör också arbeta internationellt för att
påverka till miljövänligare produktion genom förändrade
standarder. Bl a utgör internationella standarder där
kvicksilver ingår i produkten ett problemområde, som
snabbt måste få en internationell lösning.
Ett annat problem utgör standarder på vissa
byggmaterial av trä, då det krävs en sådan
skyddsbehandling att det blir nödvändigt att använda krom-
och arsenikbaserade medel för att impregnera träet. Vår
mening är att här måste Sverige gå före och hitta
ersättningsprodukter/ alt skyddsbehandlingar för att
komma tillrätta med de miljöproblem detta ger upphov till.
I många fall går det att ersätta användningen av
tryckimpregnerat trä med lärkträ och andra träslag.
Odlandet och användandet av lärkträ som ersättning för
tryckimpregnerat trä borde stimuleras. Forskning om olika
träslags motståndskraft är också betydelsefullt.
Förbränning av tryckimpregnerat trä är idag förbjuden.
Men då det är svårt att skilja på gammalt impregnerat och
oimpregnerat trä, kommer sannolikt förbränning och
utsläpp av dessa giftiga ämnen till naturen att ske under
många årtionden framåt.
En inventering av problemen med tryckimpregnerat trä
i syfte att förebygga negativ påverkan av dessa material i
slutskedet är därför sannolikt nödvändig.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att det satsas på
forskning och utveckling av alternativ till dagens
vattenburna WC-system,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nyttan av att möjliggöra
kompostering för hushåll,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av att den
offentliga upphandlingen är miljövänlig och att lämpliga
åtgärder bör vidtas för att stimulera en sådan utveckling,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att bestämda mål för
återvinning av ingående material i skrotbilar ställs upp,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att miljömässiga för-
och nackdelar vid användning av PVC i långlivade
produkter utreds,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en uppföljning av om
förändringen av PBL påverkar nybyggnation i enlighet med
propositionens intentioner,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att en inventering av
riskerna med krom- och arsenikbehandlat virke utförs i
syfte att förhindra skadeverkningar av dessa materiel samt
att arbete och forskning i att få fram alternativa
materiel/metoder bör stimuleras.
Stockholm den 18 mars 1993
Rose-Marie Frebran (kds)
Stefan Attefall (kds)