Över en miljon svenskar fiskar åtminstone några gånger
varje år. Närmare tre miljoner säger sig vara intresserade
enligt en undersökning som Fiskeriverket och Statistiska
Centralbyrån gjorde 1990. Det säger något om oss som bor
i Sverige. För oss handlar meningsfull fritid ofta om att få
vara ute i naturen, att få göra saker i samklang med naturen.
Därför är det viktigt att förbättra möjligheterna till
sportfiske.
Först och främst måste de orörda vattendragen skyddas
mot utbyggnad. Vattenkraftutbyggnaden har betytt mycket
för landets välfärd, men samtidigt har oersättliga
naturvärden gått förlorade och fantastiska fiskevatten har
slagits ut. Nu är det viktigt att skydda det lilla som finns
kvar. Epoken av vattenkraftsutbyggnad måste vara
avslutad. Under våren kommer riksdagen att behandla en
proposition från regeringen som föreslår att fler vattendrag
ska få skydd i naturresurslagen.
För det andra är det viktigt att kraftbolagen åläggs att
restaurera fiskevatten, för att skapa nya eller förbättrade
vandringsvägar och lekområden för fisk. Sådana krav kan
ställas på bolagen vid omprövning av tillstånd enligt
vattenlagen. Några krav på ekonomisk ersättning från
staten kan ej ställas av bolagen. Kraftindustrin måste betala
för sig och åtgärda en del av de skador exploateringen
inneburit för växt- och djurlivet, inklusive fisket. Kostnaden
måste därtill betraktas som måttlig.
Vid omprövning av tidigare givna tillstånd i vattendomar
måste fiskeintresset bevakas systematiskt. Eftersom många
vattendomar står på kö för omprövning, kan stora vinster
för fisket åstadkommas.
Nu har det visat sig att ett förbiseende av lagstiftaren i
övergångsreglerna från äldre rätt till den nya vattenlagen
kan sätta käppar i hjulet för detta krav. Kammarkollegiet
som bevakar fiskeintresset för statens räkning i vattenmål
har uppmärksammat regeringen på detta förhållande och
begärt en lagändring så att tillstånd givna enligt nyare och
äldre rätt likställs. Regeringen bör överväga ett förslag som
gör det möjligt att ställa krav på kraftbolagen om
restaurering av vattendrag.
För det tredje handlar det om att stärka sportfiskets
inflytande över det vatten som ägs av staten. Det har särskilt
stor betydelse för utvecklingen av fiskevården i de
vattendrag som ägs av staten och skyddas enligt
naturresurslagen.
Vid bolagiseringen av Domänverket behöll staten
fiskerätten i de statsägda vatten som skyddas enligt
naturresurslagen. I övriga statliga vatten överläts
fiskerätten till det nya Domän AB. Regeringens arbete
måste nu gå vidare. I de vatten där staten behåller sina
rättigheter måste det bedrivas en sund fiskevård och
fiskekortförsäljningen till allmänheten -- som tidigare
sköttes genom domänverket -- måste fortsätta. Men detta
räcker inte. Målet måste vara att utveckla de lokala
förutsättningarna så att fiskemöjligheterna för
lokalbefolkning och turister förbättras. Bra sportfiske är ett
bra argument vid marknadsföring av turism.
Mot den bakgrunden föreslår jag att staten bildar en
stiftelse för förvaltande av fiskerätten. Fiskeriverkets
kompetens inom området måste naturligtvis tas till vara,
men dessutom bör sportfisket och den ideella naturvården
finnas med i stiftelsen, liksom företrädare för berörda
kommuner och lokalt näringsliv.
Den exakta uppbyggnaden av stiftelsen kan diskuteras.
Det är dock nödvändigt att naturvården, fiskevården och
sportfisket ges ett avgörande inflytande. Fiskbestånden i
strömmande vatten är en viktig naturresurs, som inte bara
har ett renodlat kommersiellt värde.
Det förslag till statlig sportfiskepolitik jag tecknat här
har en sund uppbyggnad genom att utgångspunkterna är
bevarande och uthålligt nyttjande av naturgivna resurser
samt kravet att de som exploaterar och utarmar vidtar
åtgärder mot skadorna.
Tillsammans med andra statliga satsningar -- som
sjökalkning och bidrag till biotopvård, fiskutsättning och
fiskeorganisationer -- skulle mitt förslag påtagligt stärka
fiskevården i Sverige. Därmed blir det en del i en politik
som lägger den största vikt vid en ren och oförstörd miljö
och medborgarnas önskan om meningsfull fritid i naturen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av utökat älvskydd,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om restaurering av fiskevatten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behov av förändring i
vattenlagens övergångs- regler,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stiftelser för förvaltande av
fiskerätten.