Sportfisket, dvs. fiske med handredskap för nöje och
rekreation, har under de senaste decennierna utvecklats till
en av de viktigaste fritids- och friluftssysselsättningarna.
En undersökning genomförd av Fiskeriverket och SCB
(Fritidsfiske 90) visar således att hela 2,8 miljoner personer
i åldersgruppen 18--74 år är intresserade av fiske.
70 %
fiskar enbart med handredskap (sportfiskare). Det
kan också nämnas att antalet fisketillfällen under ett år
uppgick till 34 miljoner och att ca 600 000
personer turistfiskade totalt 5,3 miljoner dagar.
Sportfiskarna spenderade 1990 ca 2 miljarder
kronor på sin aktivitet. Därtill kommer
ungefär lika mycket för inköp av båt, campingutrustning
m.m.
Fiskevården bedrivs i dag genom frivilliga och ideella
arbetsinsatser. Ur samhällets synpunkt är det mycket
angeläget att detta arbete stöds och uppmuntras också av
staten. Det är lika viktigt att fiskevården får samhällets stöd
på samma sätt som andra naturvårdande insatser.
Trots sportfiskets omfattning och stora värde har
samhällets och inte minst statens insatser för att utveckla
verksamheten varit av ytterst ringa omfattning. Anslaget till
Fiskeriverket, för statligt stöd till fiskevård, (Bidrag till
fiskevård m.m.) har dragits in. För närvarande finns inga
generella medel till fiskevård med undantag av
ABU/Garcias fiskevårdsfond som årligen
--
och i samarbete med Sveriges Sportfiske- och
Fiskevårdsförbund
--
fördelar ca 500 000
kronor ur företagets kassa.
Behovet av pengar till fiskevård är stort. Det kan bl.a.
omvittnas av det stora antalet väl underbyggda och
motiverade ansökningar om statsbidrag som inkom till
Fiskeriverket då bidrag till fiskevård fortfarande var
tillgängliga där.
Intäkter från försäljning av fiskekort och arrenden löser
inte fiskevårdens finansiering. I dag fiskas det fritt längs
våra kuster där ett omfattande fiskevårdsarbete för lax och
havsöring bedrivs. Fiskevård behöver också genomföras i
vatten där inga fiskekort säljs eller där intäkterna inte
räcker till för att klara nödvändiga åtgärder.
På uppdrag av den socialdemokratiska regeringen har
Fiskeriverkets generaldirektör utrett frågan om en allmän
fiskevårdsavgift. I slutet av 1991 överlämnades
utredningsförslaget till den dåvarande regeringen.
I korthet kan förslaget sammanfattas i följande punkter:
--
En allmän fiskevårdsavgift om 75 kronor per år bör
införas och skall erläggas av alla personer över 15 år.
Undantagna från att erlägga avgift föreslås licensierade
yrkesfiskare bli, liksom samer som fiskar med stöd av
särskilda rättigheter.
--
Avgiften skall omfatta fiske efter alla arter i sötvatten
och hav.
--
Medlen från avgiften samlas i en särskild fond som hålls
åtskild från statskassan.
--
Fördelningen av medel beslutas av en särskild
fondstyrelse med representation från Sportfiskarna,
Fiskeriverket, Naturvårdsverket, Fiskevattenägarna,
Kommunförbundet och Husbehovsfiskarna.
--
Administrationen anförtros Fiskeriverket.
--
Inbetalning av avgiften sker via postgirot.
--
Kontroll av att avgift erlagts sker inom ramen för den
ordinarie fisketillsynen.
Avgiften beräknas tillföra fiskevården ca 50 miljoner
kronor.
Beträffande finansiering och tillvägagångssätt av
yrkesfiskets fiskeutsättningar kommer detta att behandlas
under våren i utredningen om Svenskt fiske.
Redan nu kan emellertid konstateras att Sverige står
ensamt i Norden beträffande bristen på möjligheter till
finansiering av fiskevården. Såväl Norge, Danmark som
Finland har i lite olika varianter, infört någon form av
finansiering av fiskevården där de fiskande själva bidrar till
ekonomiseringen. I de flesta europeiska länder tas en
fiskevårdsavgift ut på mellan 35 och 350 kronor.
Vi anser att bättre förutsättningar för en
tillfredsställande fiskevård bör skapas genom införande av
en allmän fiskevårdsavgift fr.o.m. 1 januari 1994.
Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett
sådant förslag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förslag om införande av allmän
fiskevårdsavgift.
Stockholm den 26 januari 1993
Kaj Larsson (s)
Åke Selberg (s)
Inge Carlsson (s)
Sinikka Bohlin (s)
Karl-Erik Svartberg (s)