Fisket är en av Sveriges basnäringar. Det har under
många århundraden utgjort en viktig försörjning för stora
delar av den kustnära befolkningen.
Stora rationaliseringar har inneburit att allt färre finner
sin utkomst genom fiske och till fiske knutet företagande.
Den ekonomiska kris Sverige för närvarande
genomlever har inte undgått fiskenäringen. Just nu pågår en
stor utslagning av fiskeföretag och
fiskeberedningsindustrier.
Den uppkomna krisen är inte bara av ekonomisk natur,
även de biologiska förutsättningarna ger upphov till en
minskad tillgång på framför allt torsk i Östersjön. Även de
problem som uppstått för pälsdjursfarmarna, med varma
vintrar och vikande efterfrågan på skinn är svåra att klara
eftersom pälsdjursfarmarna är stora köpare av fiskrens från
fiskeberedningsindustrin och skräpfisk från fiskarena.
Följande åtgärder är viktiga för att stötta fiskenäringen i
en hård kamp i en bister verklighet.Torskens svaga
reproduktion i Östersjön har skapat stora ekonomiska
problem för många yrkesfiskare. Ett sätt att hjälpa fiskare
att överbrygga problemen fram till dess torsken
förhoppningsvis återkommer är att den del av den statliga
kreditgarantin som inte utnyttjas, för närvarande drygt 40
miljoner kronor, får användas i konsoliderande syfte.
Det har beslutats om ett stopp på torskfisket under tiden
1 april till 1 augusti. Det är viktigt att ett sådant beslut
kombineras med höjd ersättning för stillaliggande i
hamn.För att underlätta en uppbyggnad av
torskstammen och därmed ge en chans till ökat framtida
fiske bör beståndsbevarande åtgärder som till exempel
övergång till fyrkantsmaska förordas och en höjning av
minimimåttet på torsk övervägas.
Även i fråga om insjöfisket är det viktigt att minimimåttet
på till exempel gös som tas upp i Hjälmaren höjs. En sådan
åtgärd skulle ge betydande fångstförbättringar eftersom
fisken på så sätt fick chansen att växa till sig. Även här ställs
det krav på större maskor för att klara målsättningen.
De så kallade spökgarnen är ett svårt problem. För att
råda bot på detta problem bör möjligheten undersökas att
förse alla nät med någon typ av sändare eller på annat sätt
göra det lättare att identifiera dem så att de nät som förloras
kan spåras och tas upp igen.Fisket sker ofta under svåra
förhållanden vid hårt väder. Ibland blir det omöjligt att ta
upp näten på grund av vädret. Då är det viktigt att den
service som Sveriges Radio ger i form av regelbundna
väderleksrapporter upprätthålls. Särskilt viktigt är det att
den sjörapport som tidigare lämnades på eftermiddagarna
och som lagts ner återupptas. Det är ofta i anslutning till den
rapporten som utläggningen av nät sker.Utsättning av ål
och även gös bör ges fortsatta ekonomiska
förutsättningar.Forskning krävs för att göra en eventuell
utsättning av torsk lönsam.För att skydda den naturligt
reproducerade laxens fortlevnad krävs att de företag som
byggt ut vattendragen i Norrland åläggs att bygga
laxtrappor och på så sätt ge laxen en chans till
självreproducering.Yrkesfisket på de svenska insjöarna
måste skyddas. Yrkesfiskarna bidrar till skapandet av en
levande bygd. Det är av stor vikt att de kan fortsätta sitt
yrke och bo kvar vid kuster och på öar. För den skull är det
viktigt att fritidsfisket regleras. Bland annat den
utplantering av signalkräftan som skett och som sker på
Hjälmaren kan innebära ett mycket stort framtida tryck
från fritidsfisket på sjön. Detta kräver en översyn av hur
långt den enskildes fiskerätt sträcker sig. I fråga om kräftor
i Hjälmaren görs stora isättningar av såväl yrkesfiskare som
fiskevattenägare. Då är det också viktigt att frågan om vilka
som skall få fiska kräftorna klaras ut.
Fritidsfiske med nät måste begränsas i insjöarna i stället
för som föreslås i promemorian ''enklare
fiskebestämmelser'' utökas.Fiskeberedningsindustrin
har stora problem. Bristen på torsk påverkar sysselsättning
och lönsamhet. Det är viktigt att det finns kvar en svensk
beredningsindustri och att möjlighet till stöttning av för
övrigt livskraftig beredningsindustri ses över.I
förhandlingarna med EG är det av vikt att ta stor hänsyn till
det svenska fisket och i detalj arbeta för ett så positivt
resultat som möjligt för den svenska fiskenäringen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den del av den statliga
kreditgarantin, ämnad för fiskenäringen, som inte
utnyttjats får användas i konsoliderande syfte,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om övergång till fyrkantsmaska vid
torskfiske och höjning av minimimåttet på torsk och gös,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av fler laxtrappor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att beakta vattenägares och
yrkesfiskares intressen kontra fritidsfiskets i insjöarna, när
vattenägare och yrkesfiskare lagt ner stor möda på
utplantering av fisk/skaldjur,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av vederbörlig hänsyn till
den svenska fiskerinäringen i EG-förhandlingarna.1
Stockholm den 25 januari 1993
Ingrid Näslund (kds)
Chatrine Pålsson (kds)