För fiskarna i Gävleborgs och Västernorrlands län har
torsken som fiskeart haft stor, ibland mycket stor,
ekonomisk betydelse från tid till annan och särskilt under
1970- och 1980-talet.
Genom det förödande trålfiske som inleddes våren 1987
utanför kusten och som oreglerat fick pågå två vårsäsonger
är detta fiskebestånd nu utraderat.
Eftersom situationen förstärkts av att utvecklingen har
varit densamma i Östersjön under senare år dvs. ett alltför
hårt fiske kombinerat med dålig föryngring under ca 10 år
står fisket totalt sett nu inför mycket stora ekonomiska
problem.
Länens yrkesfiskare har därmed hamnat i en
problemfylld situation. Avgången från yrkesfisket
kombinerad med frånvaron av nyrekrytering till kåren gör
att framtiden och därmed sysselsättningen är mycket oviss
i denna för kusten och skärgårdarna betydelsefulla näring.
Eftersom ett livaktigt fiske har en direkt eller indirekt
regionalekonomisk betydelse inom dessa områden där
arbetstillfällena redan tidigare är ytterst sparsamma, är den
uppkomna situationen mycket allvarlig.
På kort sikt är det inte enbart frånvaron av ett
beskattningsbart torskbestånd som ett hot mot kårens
existens. Trots tidvis god tillgång på strömming vid kusten
är svårigheterna stora när det gäller att få acceptabelt
ekonomiskt utbyte vid fisket på denna fiskart. Återstår
slutligen laxfisket och även där hopar sig problemen främst
genom att ytterligare inskränkningar nu aviseras från
fiskeriverket. Detta skall då ses mot bakgrund av osedvanlig
god tillgång totalt sett på lax under senare år i Östersjön
inklusive Bottenhavet.
Mot bakgrund av ovanstående bör nya vägar sökas för
att förändra situationen och därmed förhoppningsvis
försöka bibehålla fiskenäringen i regionen på minst dagens
nivå.
Under 1940-talet påbörjades den odling och utsättning
av lax som nu pågår. Detta åtföljdes i ett senare skede även
av havsöringsodling. I båda fallen har verksamheten
intensifierats och kompletterats med även andra
fiskevårdsåtgärder under senare tid. Det kan nu konstateras
att utan de insatser som gjorts för nämnda fiskarter torde
tillgången varit sparsam i dagens läge.
Mot bakgrund av de resultat som uppnåtts för dessa
fiskarter finns det anledning att göra målmedvetna försök
för att utröna om det är möjligt att kläcka och odla även
torsk.
Försök har under de senaste åren utförts vid
havsfiskelaboratoriet i Lysekil och vid Ar på Gotland.
Försöken har under 1992 även utvidgats till Hemsön dit små
mängder levande yngel transporterats och utsatts i kassar
för vidare uppfödning.
Om detta är möjligt finns det all anledning att utvidga
försöken till utsättning av märkta torskar i Bottenhavet för
att få ytterligare erfarenheter. När samtliga delar av
projektet har genomförts kan en utvärdering göras, av vilka
ekonomiska förutsättningar det finns när det gäller att
omvandla den nu stora födoreserven i Bottenhavet till
fångstbar torsk.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om torskodlingsförsök i
Bottenhavet.
Stockholm den 19 januari 1993
Sinikka Bohlin (s)
Hans Stenberg (s)
Axel Andersson (s)
Bo Forslund (s)
Elvy Söderström (s)
Ulrica Messing (s)