För fiskarna i Gävleborgs och Västernorrlands län har torsken som fiskeart haft stor, ibland mycket stor, ekonomisk betydelse från tid till annan och särskilt under 1970- och 1980-talet.
Genom det förödande trålfiske som inleddes våren 1987 utanför kusten och som oreglerat fick pågå två vårsäsonger är detta fiskebestånd nu utraderat.
Eftersom situationen förstärkts av att utvecklingen har varit densamma i Östersjön under senare år dvs. ett alltför hårt fiske kombinerat med dålig föryngring under ca 10 år står fisket totalt sett nu inför mycket stora ekonomiska problem.
Länens yrkesfiskare har därmed hamnat i en problemfylld situation. Avgången från yrkesfisket kombinerad med frånvaron av nyrekrytering till kåren gör att framtiden och därmed sysselsättningen är mycket oviss i denna för kusten och skärgårdarna betydelsefulla näring. Eftersom ett livaktigt fiske har en direkt eller indirekt regionalekonomisk betydelse inom dessa områden där arbetstillfällena redan tidigare är ytterst sparsamma, är den uppkomna situationen mycket allvarlig.
På kort sikt är det inte enbart frånvaron av ett beskattningsbart torskbestånd som ett hot mot kårens existens. Trots tidvis god tillgång på strömming vid kusten är svårigheterna stora när det gäller att få acceptabelt ekonomiskt utbyte vid fisket på denna fiskart. Återstår slutligen laxfisket och även där hopar sig problemen främst genom att ytterligare inskränkningar nu aviseras från fiskeriverket. Detta skall då ses mot bakgrund av osedvanlig god tillgång totalt sett på lax under senare år i Östersjön inklusive Bottenhavet.
Mot bakgrund av ovanstående bör nya vägar sökas för att förändra situationen och därmed förhoppningsvis försöka bibehålla fiskenäringen i regionen på minst dagens nivå.
Under 1940-talet påbörjades den odling och utsättning av lax som nu pågår. Detta åtföljdes i ett senare skede även av havsöringsodling. I båda fallen har verksamheten intensifierats och kompletterats med även andra fiskevårdsåtgärder under senare tid. Det kan nu konstateras att utan de insatser som gjorts för nämnda fiskarter torde tillgången varit sparsam i dagens läge.
Mot bakgrund av de resultat som uppnåtts för dessa fiskarter finns det anledning att göra målmedvetna försök för att utröna om det är möjligt att kläcka och odla även torsk.
Försök har under de senaste åren utförts vid havsfiskelaboratoriet i Lysekil och vid Ar på Gotland. Försöken har under 1992 även utvidgats till Hemsön dit små mängder levande yngel transporterats och utsatts i kassar för vidare uppfödning.
Om detta är möjligt finns det all anledning att utvidga försöken till utsättning av märkta torskar i Bottenhavet för att få ytterligare erfarenheter. När samtliga delar av projektet har genomförts kan en utvärdering göras, av vilka ekonomiska förutsättningar det finns när det gäller att omvandla den nu stora födoreserven i Bottenhavet till fångstbar torsk.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om torskodlingsförsök i Bottenhavet.
Stockholm den 19 januari 1993 Sinikka Bohlin (s) Hans Stenberg (s) Axel Andersson (s) Bo Forslund (s) Elvy Söderström (s) Ulrica Messing (s)