med anledning av prop. 1992/93:183 Vissa frågor rörande jordbruket och trädgårdsnäringen

Jordbrukets lönsamhet i norra Sverige skall, enligt 1990
års livsmedelspolitiska beslut, hållas på samma nivå som
1989/90. Detta förutsätter att stödet till
Norrlandsjordbruket räknas upp. Regeringen föreslår
oförändrad stödnivå till en kostnad av 971 miljoner kronor.

Jordbruksverkets beräkningar visar att, om lönsamheten
skall hållas oförändrad, stödet bör öka med omkring 75
miljoner kronor. Vidare bör jordbruket kompenseras för
den tidigare genomförda minskningen av det generella
djurbidraget. EG-förhandlingarna som gäller
regionalpolitiskt stöd till jordbruket gynnas heller inte om
stödet i realiteten sänks nu. Stödnivån bör höjas till 1 120
miljoner kronor.

Propositionen behandlar också statens medverkan i
rådgivningen till jordbruket, som till stor del sker genom
länsstyrelsernas lantbruksenheter. Den föreslås i princip
begränsas till att omfatta verksamhet som är förknippad
med myndighetsutövning. Produktionsteknisk,
företagsekonomisk eller allmän branschmässig rådgivning
bör bedrivas i näringens egen regi.

Vidare anser vi att gränsdragningen mellan
myndighetsanknuten och icke myndighetsanknuten
rådgivning är svår att identifiera.

Lantbruksenheternas geografiska spridning, god
lokalkännedom och kompetens riskerar att gå förlorad. I
det arbete som förestår är det särskilt viktigt att
verksamheten kan ske under offentlig insyn och med en
organisation som står fri från kommersiella intressen.
Rådgivningens karaktär riskerar också att förändras i
negativ riktning. De utbildnings- och informationsinsatser
som länsstyrelserna i dag kan tillhandahålla är i de flesta fall
klart samhällsekonomiskt motiverade. Däremot är det
tveksamt om de alltid kan sägas vara lönsamma i den
meningen att det kommer att finnas organisationer och
företag som kan bedriva verksamheten på kommersiella
villkor. I detta fall finns det likheter med annan
utbildningsverksamhet.

Den föreslagna förändringen bör alltså inte genomföras.
Om detta trots allt skall ske anser vi, i likhet med flera
remissinstanser, att tidpunkten för en förändring är
olämplig. Jordbrukets omställning och anpassningen till EG
gör att behovet av en seriös och för näringen billig
verksamhet är särskilt stort just nu. Norrlandsjordbrukets
förhållanden är också i detta perspektiv viktiga.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen till stöd till jordbruket och
livsmedelsindustrin i norra Sverige för budgetåret 1993/94
anvisar 149 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit eller således 1 120 miljoner kronor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rådgivningen till jordbruket.

Stockholm den 17 mars 1993

Jan Jennehag (v)

Bengt Hurtig (v)

Karl-Erik Persson (v)