Jord- och skogsbruket sysselsätter ca 12--13 % av det totala antalet sysselsatta på Gotland. Riksgenomsnittet ligger något under 3 %. Inräknas livsmedelsindustri och multiplikatoreffekt är ca 30 % av arbetskraften på Gotland mer eller mindre beroende av jordbruket för sin sysselsättning.
Jordbruket på Gotland har således en avgörande betydelse för sysselsättningen. Jordbruksproduktionen har vidare ett nära samband med naturvård, landskapsbild och bevarandet av olika miljövärden. Turismen är också i stor utsträckning beroende av jordbruket. Förändringar och begränsningar av jordbruksproduktionen kan påverka landskapsbilden och på sikt turistnäringen i negativ riktning.
I propositionsavsnittet ''Rådgivningen till jordbruket och trädgårdsnäringen'' förordas särskilt stöd till jordbruket i norra Sverige.
Gotland kan i detta sammanhang jämställas med Norrland och bör därför tilldelas ytterligare statliga medel för rådgivning och kompetenshöjning som måste ses som ett viktigt regionalpolitiskt inslag. Det krävs en kostnadsanpassning inom lantbruket inför EG- gemenskapen. Kunskapsutveckling genom fortbildning/rådgivning för näringsutövarna är därför viktig som konkurrensfaktor.
Jordbrukets och trädgårdsnäringens stora betydelse för landsbygden och för Gotland i sin helhet samt anpassningen inför EG motiverar således ett ökat statligt stöd för rådgivning. Rådgivningen utgör ett viktigt instrument för att på olika sätt utveckla jord- och skogsbruket samt landsbygden. Här inbegrips såväl det traditionella jordbruket som kompletterande och nya verksamheter på landsbygden samt vidareutveckling av den ekologiska odlingen och djurproduktionen på Gotland.
I propositionen föreslås att medel övergångsvis avsätts för att underlätta etableringen av kunskapscentra för fortbildning inom jordbruket och trädgårdsnäringen vid lantbruksskolor.
På Gotland har uppbyggnaden av ett lantbrukscentrum vid Lövsta (länets lantbruksskola) påbörjats.
Länsarbetsnämnden har en specialarbetsförmedling förlagd till Lövsta. Maskinring Gotland, Väderkraftföreningen och två landsbygdsrådgivare har Lövsta som stationering och under l993 avser Hushållningssällskapet att etablera sig på Lövsta. I och med detta bör man åstadkomma en värdefull koppling mellan grundutbildning, vidareutbildning och rådgivning.
En samordning av den kompetens som i dag finns hos olika aktörer kan ge betydande effektiviseringsfördelar.
Genom en satsning på ett lokalt utvecklingscentrum kan följande fördelar uppnås:en mötesplats för allmänhet, företagare och rådgivare skapas ett samlat utbud av fortbildning och rådgivning effektivisering, befintliga resurser utnyttjas optimalt möjlighet till specialisering -- ökad kompetens kvaliteten på rådgivning och fortbildning förbättras kreativa framåtsyftande arbetsmiljöer skapas regionala nätverk utvecklas stimulans av nuvarande entreprenörer och möjlighet att inspirera nya potentiella etablerare.
SLU:s regionala centra föreslås stärkas och konsulenter vid dessa centra skall svara för kunskapsförmedling av statlig forsknings- och försöksverksamhet till rådgivare i olika län.
Gotlands geografiska läge och lantbrukets/landsbygdens stora betydelse för ön utgör emellertid motiv för att staten ställer särskilda resurser till förfogande. En sådan resursperson, med uppgift att hålla kontakt med SLU och andra högskolor och föra ut forskningsresultat samt initiera forsknings- och försöksverksamhet m.m., placeras lämpligen på Lövsta.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Gotland av regionalpolitiska skäl tilldelas extra medel för finansiering av rådgivning till jordbruket och trädgårdsnäringen genom omprioritering av Jordbruksverkets resurser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Gotland prioriteras vid fördelningen av avsatta medel för uppbyggandet av landsbygdscentrum vid Lövsta.
Stockholm den l7 mars l993 Gunhild Bolander (c)