Jämtlands län är ett stort skogslän med ca 11,5 %
av landets produktiva skogsmarksareal, 11 %
av landets virkesförråd och 9 %
av landets tillväxt. Skogsbruket (exklusive industri
och transporter) ger för närvarande underlag för ca 3 000
årsarbeten. Endast ca 15 %
av råvaran förädlas i länet. I en skoglig länsutredning,
som slutfördes 1989, framgår att avverkningsnivån kan
höjas från dagsläget med 300 000--400 000
kubikmeter skog per år under 1990-talet. Relativt
sett till andra näringar i länet är lönsamheten för
skogsägarna låg i Jämtlands län. Samtidigt är
skogsvårdskostnaderna relativt höga, mätt i kronor per
avverkad kubikmeter, genom att kubikmassorna per hektar
avverkning är låga. Klena dimensioner, låga kubikmassor
per hektar, relativt stor andel gran i avverkningen, långa
transporter för personal, maskiner och virke samt ofta svåra
snöförhållanden vintertid bidrar till att skogsägarnas
ekonomiska avkastning från skogen inte blir så hög i
Jämtlands län som i andra delar av landet.
Ett aktivt skogsbruk bidrar i hög grad till att bibehålla
och eventuellt också öka sysselsättningen i vårt läns
glesbygder. Skogsbruket har en mycket stor betydelse som
underlag för att kunna bibehålla en viss servicenivå för
befolkningen i glesbygden.
Skogsbilvägar
Bedrivande av skogsbruk förutsätter tillgång till
skogsbilvägar av viss omfattning och standard. Utan
skogsbilvägar sjunker skogsbrukets lönsamhet. Byggs
erforderliga vägar inte ut, eller görs vägutbyggnaden på ett
felaktigt sätt, kan inte skogens produktionsförutsättningar
utnyttjas optimalt.
Risk föreligger också att det vid en felaktig utbyggnad
uppkommer störningar och skador, som drabbar
naturvården, kulturminnesvården och andra allmänna
intressen. Ur Skogsvårdsstyrelsens ''Vägplan -90'', som
innehåller en mängd uppgifter om det vägnät som betjänar
landets skogsbruk, kan några uppgifter, som särskilt belyser
förhållandena i Jämtlands län, uppmärksammas:
I länet finns ca 3 400
mil allmänna och enskilda vägar, som betjänar
skogsbruket. Av dessa är ca 2 500
mil rena skogsbilvägar utan underhållsbidrag från
allmänna medel.
Jämtlands län är det län, som har den största andelen av
den totala väglängden utan statligt stöd till underhåll.
Nära 80 %
av skogsbilvägarna betjänar flera fastigheter i
samverkan.
20 %
av skogsmarken är tillgänglig för tung trafik från
högklassiga vägar; 50 %
enbart under vinter och torr sommar; 30 %
enbart under vinterperioden.
Ca 20 %
av broarna på det enskilda vägnätet bedöms ej tåla
trafik med fullastade skogsekipage.
90 %
av skogsbilvägarna var vid undersökningstillfället
öppna för allmänhetens trafik.
35 %
av skogsmarksarealen har mer än 500 meter
till fullgod väg eller betjänas av undermåliga
vägar.
Under den närmaste 15-årsperioden behövs nybyggnad
eller förbättring av ca 60 mil skogsvägar per år nedanför
gränsen för fjällnära skog.
Det är angeläget att skogsbilvägnätet byggs ut
planmässigt, så att det gör störst nytta per meter väg. Det
är också viktigt att ta hänsyn till andra intressen, t.ex.
naturvård och rennäring, när vägarna byggs. Bästa sättet att
garantera detta är att vägarna byggs med statligt stöd.
Som framgår ovan är behovet av investeringar i
skogsbilvägar stort även för framtiden. I årets
budgetproposition föreslås anslag med oförändrat belopp
med anledning av att regeringen har för avsikt att förelägga
riksdagen en proposition under våren 1993. Med hänvisning
till det vi här anfört om behov av investeringar i
skogsbilvägar i Jämtlands län, utgår vi från att regeringen
i den kommande propositionen kommer att föreslå ökade
anslag.
Bidrag till skogsvård
Bidraget till skogsvård föreslås också oförändrat i årets
budgetproposition med hänvisning till att regeringen avser
att förelägga riksdagen en proposition under våren 1993.
Under detta anslag har medel utgått till särskilda
skogsvårdsinsatser i Västerbottens och Norrbottens inland.
Det har varit ett mycket värdefullt och uppskattat stöd. Vi
utgår från att särskilda stödinsatser även i framtiden
kommer att utgå till Norrlands inland. Då förhållandena är
likartade i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län är
det enligt vår mening motiverat att också Jämtlands län
kommer ifråga för statsbidrag till särskilda
skogsvårdsinsatser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skogsbruket i Jämtlands län.
Stockholm den 25 januari 1993
Nils-Olof Gustafsson (s)
Margareta Winberg (s)
Berit Andnor (s)