I den skogspolitiska kommitténs slutbetänkande
''Skogsvårdsorganisationen inför 2000-talet'' (SOU
1992:111) föreslår majoriteten att antalet
skogsvårdsstyrelser med kansliorter skulle minska drastiskt
och bli bara tio. För Östergötlands del innebär förslaget att
kansliet i Linköping skulle läggas ned och sammanföras
med verksamheten i Jönköping.
Utredningens minoritet har reserverat sig till förmån för
ett förslag innebärande betydligt mindre förändringar av
organisationen jämfört med i dag. Man menar att
förändringar i organisationen så långt möjligt bör begränsas
i avvaktan på hur den samlade statliga
myndighetsverksamheten skall organiseras på den
regionala nivån. Reservanterna har stannat för kommitténs
alternativ I med 17 skogsvårdsstyrelser. Alternativ I innebär
att Linköping blir kvar som kansliort.
Om regionindelningen enligt kommitténs alternativ II
genomförs uppstår en koncentration av regionkanslier till
södra och sydvästra Sverige (Kristianstad, Växjö,
Jönköping och Borås). Norra Götaland och södra Svealand
kommer däremot att helt sakna regionkanslier. För
skogsvårdsorganisationen är den lokala förankringen
utomordentligt väsentlig. Geografiskt utspridda
regionkanslier är lika betydelsefullt för denna förankring
som distriktsindelningen och distriktens roll. Av
geografiska skäl är det alltså viktigt att Linköping blir kvar
som kansliort men också av skogspolitiska skäl.
Tvärtemot vad man kanske föreställer sig är
Östergötland i stor utsträckning ett skogslän, åtminstone i
den bemärkelsen att skogsbruk och skogsindustri spelar en
mycket stor roll i länets näringsverksamhet. Landets näst
största koncentration av skogsindustri finns i
Norrköpingsregionen. Den skogliga verksamheten är också
ovanligt bred och mångfasetterad i Östergötland. I de norra
och södra länsdelarna dominerar det mera traditionella
skogsbruket. Inslaget av ädla lövträd och särskilt ek är
mycket markant bl.a. söder om Linköping.
Skärgårdsskogsbruket ställer därutöver sina speciella krav
på kompetens i skogsnäringen. Vid Skogsvårdsstyrelsen i
Linköping har kompetens för det östgötska skogsbrukets
olika inslag byggts upp. Vi motionärer anser att den måste
behållas där.
I utredningen konstateras att uppdragsverksamheten
har en viktig roll som skogspolitiskt medel. Vi delar denna
uppfattning. För Skogsvårdsstyrelsen i Östergötland står de
offentliga uppdragen för den största andelen. Man har ett
väl fungerande samarbete med länsarbetsnämnden och
andra länsmyndigheter. Dessutom har skogsvårdsstyrelsen
det stora uppdraget att förvalta naturreservaten i länet.
Dessa offentliga uppdrag är inkomstbringande men skulle
troligen gå förlorade om kansliet flyttades t.ex. till
Jönköping.
Mellan Skogsvårdsstyrelsen i Östergötland och
Universitetet i Linköping har ett fruktbart samarbete
utvecklats på en rad områden. Så samarbetar man t.ex. med
enheten för fortbildning av lärare, med Tema Vatten inom
den filosofiska fakulteten, med institutionen för
konstruktions- och produktionsteknik inom tekniska
högskolan, med institutionen för slöjd osv. Ett särskilt
intressant samarbetsprojekt är en 20-poängskurs i ekologi
och miljövård som utvecklats mellan skogsvårdsstyrelsens
personal och universitetets. Skogsvårdsstyrelsen kan
tjänstgöra som en förmedlande länk mellan det praktiska
skogsbruket och den forskning och utveckling som äger rum
inom universitetet. Här spelar närheten och de personliga
relationerna stor roll.
Skogsvårdsstyrelsen i Östergötland har byggt upp och
utvecklat en framstående kompetens inom skoglig natur-
och miljövård. Man har i dag fyra biologer anställda vilket
är fler än någon annan skogsvårdsstyrelse. Dessa ''skogliga''
biologer är specialiserade på skärgårdsfrågor,
naturvårdshänsyn, hotade arter och skötsel av
naturreservat.
Skogsvårdsstyrelsen i Östergötland flyttar i dagarna in i
nyrenoverade och ändamålsenliga lokaler i Linköping.
Lokalerna ligger centralt i närheten av länsstyrelsen och de
innebär en årlig besparing på hyreskostnaden med 200 000
kronor.
Vi motionärer anser att en rad starka skäl talar för att
Skogsvårdsstyrelsen i Östergötland bör bli kvar som egen
myndighet med kansli i Linköping. Detta bör ges
regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skogsvårdsorganisationen i
Östergötland.
Stockholm den 20 januari 1993
Berit Löfstedt (s)
Ingvar Björk (s)
Maj-Inger Klingvall (s)
Inge Carlsson (s)
Viola Furubjelke (s)
Sonia Karlsson (s)
Lars Stjernkvist (s)