Jordbruket på Gotland utgör grunden för en mycket stor
del av sysselsättningen på ön. Det gäller såväl
primärproduktionens sysselsättningseffekter på
landsbygden som livsmedelsindustrin som till stor del är
koncentrerad till Visby. Jordbrukets regionalpolitiska
betydelse har förstärkts allt mer med anledning av att
arbetsmarknaden i sin helhet under senare år varit vikande
på Gotland.
Sambandet mellan jordbruk och bevarande av de
riksintressanta natur- och landskapsmiljöerna på Gotland
är mycket starkt. Naturvårdsenheten inom Länsstyrelsen på
Gotland ser en vikande lantbruksnäring som ett hot mot de
stora natur- och kulturvärden som man har till uppgift att
värna om. Bl a krävs i stor utsträckning betesdrift för att
klara öppethållandet av vissa marker samt säkerställande av
bevarandeintressen.
Den efter jordbruket viktigaste näringsgrenen på
Gotland, turismen, bygger till stor del på det gotländska
kulturlandskapets utseende. Drastiska
produktionsbegränsningar eller förändringar av
produktionen inom jordbruket som påverkar
landskapsbilden påtagligt kan på sikt innebära en
minskande turistnäring.
En vikande lantbruksnäring innebär ett hot mot
lantbruks- och livsmedelsnäringarna på Gotland i sin
helhet. Den konkurrenssituation som livsmedelsnäringen
tvingas in i förutsätter en mycket rationell hantering i alla
produktionsled. Ö-läget gör att livsmedelsproduktionen på
Gotland är helt hänvisad till den råvaruproduktion som sker
inom länet. Enligt livsmedelsindustrin på Gotland får inte
produktionsvolymen minska om man skall klara en fortsatt
drift.
Regeringens förslag att l5 procent av stödarealen skall
läggas i omställning kommer väsentligt att minska
jordbruksproduktionen på Gotland. Åtgärden innebär ett
starkt hot mot livsmedelsnäringens överlevnad på ön.
EGs jordbrukspolitik innehåller i stor utsträckning
regionalpolitiska hänsynstaganden. Därutöver har de
enskilda EG-länderna en mångfald stödåtgärder för att i
vissa områden stimulera jordbruksproduktionen. I flera fall
utgår stöden med motiv som i stor utsträckning kan anföras
för den gotländska lantbruksnäringen. Det finns all
anledning att utgå från att ett regionalt stöd till lantbruket
på Gotland skulle accepteras av EG vid ett svenskt
medlemskap.
Med hänsyn till de förestående förhandlingarna om
villkoren för svenskt medlemskap i EG ser jag det som
mycket angeläget att frågan om regionalpolitiskt stöd till
lantbruksnäringen på Gotland snarast aktualiseras. Vidare
är det angeläget att den i praktiken påtvingade
omställningen av l5 procent av stödarealen inte kommer att
genomföras på Gotland eftersom den direkt kommer att
motverka målet att skapa underlag för en rationell
livsmedelsindustri.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regionalpolitiskt stöd till
lantbruksnäringen på Gotland,
2. att riksdagen beslutar att kravet på l5 % omställning
av stödarealen inte skall genomföras på Gotland med tanke
på livsmedelsnäringens överlevnad på ön.
Stockholm den 22 januari 1993
Gunhild Bolander (c)