Den svenska pälsdjursnäringen har under de senaste
åren varit drabbad av allvarliga problem. En
överproduktion i världen av farmade pälsdjursskinn i
kombination med milda vintrar har gjort efterfrågan starkt
begränsad. Detta har lett till starkt försämrad lönsamhet
vilket har bidragit till en pågående reducering av
produktionen. Denna reducering av produktionen har skett
och sker såväl inom Sverige som i andra länder. Den
nuvarande situationen visar en tendens till balans i
förhållandet produktion -- konsumtion.
Dock är situationen fortfarande sådan att lönsamheten i
näringen är mycket låg, och den ekonomiska belastningen
av i stort sett alla företag inom näringen är mycket oroande.
Dessutom tillkommer att denna minskning av produktionen
också har lett till en minskad efterfrågan på
avfallsprodukter från fisket (60 % av den landade fisken går
till pälsdjursfoder huvudsakligen i form av rens och andra
biprodukter från beredningsindustrin), liksom från slakten
när avfallet därifrån måste avyttras till annat än till foder för
mink och räv.
Förhållandet har givetvis lett till en minskad verksamhet
inom näringen och då åtskilliga farmer lagts ner inneburit
en mängd förlorade arbetstillfällen. Detta ofta i glesbygder
och på landsbygd där möjligheterna till andra arbeten är
starkt begränsade eller saknas helt. I det nuvarande
krisläget kan ytterligare hundratals personer tvingas sluta
med pälsdjursuppfödningen och en konsekvens av detta blir
en dramatisk ökning av arbetslösheten i redan hårt
drabbade regioner, liksom en betydande kapitalförstöring.
Den svenska pälsdjursnäringen, liksom näringen i övrigt
i Skandinavien, har utvecklats till världsledande på olika
områden. Detta gäller förutom själva uppfödningen också
farmteknologi, djurskyddsfrågor, miljöaspekter osv. Det är
således inte bara skinnen som tas tillvara och används, utan
även avfallet i form av gödsel, fett och slaktkroppar. Dessa
avfallsprodukter utnyttjas så att de främjar god miljö och
ersätter miljöfarliga produkter.
De skinn som produceras i Sverige går i huvudsak på
export och ger exportinkomster till landet. Inför ett
närmande till EG är det också viktigt att denna närings
framtidsmöjligheter noga blir analyserade. I EG-länder
som exempelvis Danmark utgår i dag ekonomiskt stöd till
näringen i form av lönestöd och reducerad arbetsgivaravgift
för exporten. Även i Norge, Finland och Canada
förekommer stöd av skilda slag och storlekar.
Under normala betingelser är pälsdjursnäringen stark
nog att klara sig själv. Förhoppningsvis kommer den också
att vara en stark exportnäring i framtiden. Dock kommer
problemen att kvarstå under en övergångstid till dess att en
korrekt balans har uppstått mellan världsproduktion och
världskonsumtion.
För att svensk pälsdjursnäring skall kunna kvarleva och
stå konkurrenskraftig som exportindustri i framtiden är det
viktigt att samhället uppmärksammar näringens problem.
Tidigare motioner liksom uppvaktningar från näringen har
redan tidigare pekat på dessa problem men då problemen
kvarstår finns det anledning att åter aktualisera frågan. Det
vore därför lämpligt med en översyn av möjligheterna att
under en begränsad tid bistå näringen med tillfälligt stöd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
möjligheterna att bistå svensk pälsdjursnäring med stöd i
enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 26 januari 1993
Sven-Olof Petersson (c)