Utvecklingen inom trädgårdssektorn berörs inte alls i
årets budgetproposition. En proposition som berör
trädgårdsnäringen har emellertid aviserats till i slutet av
februari. Underlag för en sådan proposition finns bl.a. i de
nyligen avgivna utredningsbetänkandena om
trädgårdsnäringen och odlingsrådgivningen. Det har
däremot inte presenterats något underlag som belyser
utvecklingen inom den icke yrkesmässiga
trädgårdsodlingen och de verksamheter som har anknytning
till den. Ändå finns det många samband mellan
trädgårdsnäringens och fritidsodlingens utveckling.
Fritidsodlarna köper stora mängder svenskproducerat
växtmaterial till sina trädgårdar. De vänjer sig vid att
uppskatta färska trädgårdsprodukter, oftast odlade helt
utan bekämpningsmedel. De torde därför i allmänhet dels
konsumera mycket mer trädgårdsprodukter, även köpta
sådana, än andra konsumenter, dels vara betydligt mer
kvalitetsmedvetna än andra. Den omfattande
fritidsodlingen är därför knappast något hot mot svensk
trädgårdsnäring utan kan snarare antas bidraga till en ökad
efterfrågan på svenskodlade trädgårdsprodukter. En bred
bas av kunniga och intresserade amatörodlare har säkert
också betydelse för tillkomsten av nya småföretag inom
trädgårdssektorn.
Förutsättningarna för fritidsodlingen och verksamheter
med anknytning därtill riskerar att under det kommande
budgetåret allvarligt försämras genom åtgärder som
regeringen vidtagit med helt andra syften. Därför är det
utomordentligt angeläget att statsmakterna nu
uppmärksammar dessa verksamheter och deras viktiga
bidrag till en gynnsam samhällsutveckling.
Regeringens avskaffande av prisregleringsavgiften på
handelsgödsel i december 1992 får, utöver den direkt
avsedda effekten, också till följd stora bekymmer mot flera
viktiga verksamheter inom trädgårdssektorn som för
närvarande till stor del finansieras av återförda
prisregleringsavgifter. Det är emellertid utomordentligt
angeläget att denna bieffekt kan förhindras.
Till de verksamheter som nu är beroende av återförda
handelsgödselavgiftsmedel hör den som bedrivs vid
Trädgårdsodlingens Elitplantstation i Balsgård. Dess
huvudsakliga uppgift är att förse trädgårdsodlarna med
friskt och sortäkta växtmaterial. Produktionen och
försäljningen av så kallade E-plantor från
Elitplantstationen får nu allt större omfattning. Frågan om
hur stationens verksamhet skall kunna fortsätta att
utvecklas måste med det snaraste få en lösning.
Med stöd av de återförda prisregleringsavgifterna har
emellertid ett stort antal projekt genomförts med siktet helt
eller delvis inställt på att främja en god utveckling av
fritidsodlingen. I Ultuna har t.ex. en försöks- och
utvecklingsenhet för fritidsodling byggts upp och blivit ett
värdefullt instrument för att stimulera till trädgårdsbruk
med ekologisk inriktning. Växtmaterial som särskilt lämpar
sig för fritidsodling har tagits fram bl.a. vid institutionen för
hortikulturell växtförädling i Balsgård. Dessa verksamheter
får naturligtvis inte heller äventyras av att
prisregleringsavgiften på handelsgödsel har avskaffats.
Minst lika viktigt är emellertid att verksamheten inom
fritidsodlarnas organisationer kan fortsätta att utvecklas.
Med stöd av de restituerade handelsgödselavgiftsmedlen
har dessa organisationer förmått bygga upp en verksamhet
som börjar återspegla den stora betydelse fritidsodlingen
har för den breda allmänheten av trädgårdsodlare och för
samhället som helhet.
I mer än två tredjedelar av alla hushåll i Sverige ägnar
man sig åt trädgårdsskötsel under någon del av sin fritid.
Den tid som varje år läggs ned på denna fritidssysselsättning
motsvarar ungefär lika mycket som arbetstiden för 300 000
heltidsarbetande. Ett av många positiva resultat av detta
trädgårdsarbete är tillskottet till folkhushållet. Nio av elva
fruktträd i Sverige ägs av fritidsodlare. Tre fjärdedelar av
den yta som används till bärodling finns i fritidsodlarnas
trädgårdar. När det gäller köksväxter har fritidsodlarna
ungefär lika stor areal som yrkesodlarna. Uppgifterna
kommer från en undersökning som gjordes vid Sveriges
Lantbruksuniversitet för några år sedan.
Betydelsen av trädgårdsodling som fritidssysselsättning
har tidigare varit grovt underskattad i vårt land. I
konsekvens därmed har inte heller fritidsodlarnas egna
organisationer tidigare varit starka nog för att hävda
fritidsodlingens intressen. Under de senaste åren har de
emellertid kunnat bidra till en alltmer utbredd medvetenhet
om att trädgårdsodling i städernas koloniträdgårdar och
andra småträdgårdar ger upphov till mycket positiva inslag
i samhällsutvecklingen.
Insikten har ökat om att stadsmänniskorna lever i ett
ekologiskt system som är utsatt för stora påfrestningar.
Mycket av det som är invant i stadsmänniskornas livsstil
måste därför omprövas. Vi måste t.ex. förändra
avfallshanteringen och minska transporternas negativa
påverkan på miljön. För att åstadkomma en mer långsiktigt
hållbar livsstil är det nödvändigt att inte bara förbättra
kunskapen i miljöfrågorna; människorna måste också få
möjlighet att på ett attraktivt sätt omsätta sin
miljömedvetenhet i praktisk handling. Trädgårdsodling är
ett närmast oslagbart sätt att i sin egen livsföring tillämpa
kunskapen om det naturliga kretsloppet. Trädgårdsodlarnas
vana att kompostera sitt eget trädgårdsavfall kan bli en
mycket stor tillgång för samhället.
Trädgårdsorganisationerna och deras tusentals
föreningsaktiva medlemmar är i detta sammanhang en
viktig resurs för opinionsbildning. Deras tidskrifter,
informationsmaterial, odlingsrådgivning och
studieverksamhet har starkt bidragit till en ekologisk
inriktning av fritidsodlingen.
Rio-deklarationen och handlingsplanen Agenda 21 från
FNs konferens om miljö och utveckling betonar behovet av
att stärka de icke-statliga organisationernas roll som
samarbetspartners för en hållbar utveckling. Agenda 21
beskriver också trädgårdarnas betydelse för bevarandet av
den biologiska mångfalden.
Men det är inte bara det genetiska materialet som
behöver bevaras för eftervärlden. En bland allmänheten
utbredd färdighet i trädgårdsodling är också högst
önskvärd, inte minst från beredskapssynpunkt, i en tid när
antalet aktiva jordbrukare minimeras och den yrkesmässiga
trädgårdsnäringen bedrivs med alltmer sofistikerad teknik.
Trädgårdsorganisationerna har stor betydelse för att
kunskapen om odling förs vidare till kommande
generationer.
Trädgårdsodlingen har därtill avgörande
friskvårdseffekter, inte minst för äldre människor. Flera
undersökningar, i Sverige och utomlands, styrker denna
uppfattning. Frisk luft, lagom motion, ett levande intresse
med inslag av praktisk, skapande verksamhet som ökar
skönhetsvärdena i närmiljön, bidrar likaväl som ett sundare
kosthåll till de friskvårdande effekterna av fritidsodlingen.
I tider med hög arbetslöshet kan denna aspekt vara särskilt
betydelsefull även för människor i arbetsför ålder.
Riksdagen har så sent som för någon månad sedan
konstaterat att de verksamheter som beskrivits här är
samhällsnyttiga och redan tidigare sagt sig utgå från att
regeringen överväger nya finansieringsformer för dem.
Detta måste göras utan dröjsmål för att kunna påverka
förhållandena under det kommande budgetåret. Det är
således enligt vår mening angeläget att den
interdepartementala arbetsgrupp för dessa frågor, som
enligt uppgift från jordbruksdepartementet nu har kommit
igång med sitt arbete, snarast resulterar i förslag från
regeringen om hur problemet skall lösas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt stöd till fritidsodling.
Stockholm den 26 januari 1993
Björn Ericson (s)
Oskar Lindkvist (s)
Lennart Brunander (c)