Den svenska yrkesmässiga fruktodlingen har efter det att
importstoppet för äpplen och päron avskaffades 1990
hamnat i en utomordentligt besvärlig ekonomisk situation.
Det har klart visat sig att de stödåtgärder bl.a. i form av
röjningsbidrag och tullskydd, som infördes i samband med
att importregleringen av äpplen och päron avvecklades, inte
var tillräckliga för att bevara fruktodlingens
konkurrenskraft.
Efter ca 40 års importstopp för äpplen och päron under
den svenska säsongen fick yrkesfruktodlingen knappt två år
på sig att ''ställa om'' till en helt fri marknad. Med hjälp av
de av riksdagen beslutade stödåtgärderna (röjningsbidrag)
genomfördes en omfattande röjning av äldre fruktodling,
som skulle vara olönsam i det nya läget. Samtidigt
investerade fruktodlarna betydande kapital i nyplantering
av fruktträd för att med hjälp av modern odlingsteknik
kunna möta den förväntade mycket hårda
importkonkurrensen.
Från den yrkesmässiga fruktodlingens sida har man gjort
allt för att anpassa sig till den nya marknadssituationen. Om
inga åtgärder vidtas kommer det med stor sannolikhet att
ske en omfattande nedläggning av odlingar med åtföljande
stora kapitalförluster. Sveriges största fruktpackeri
''Förenade Frukt ek. för.'' har t.ex. under åren 1989--1991
investerat ca 10 milj.kr.
i ny teknik. Fruktpackerierna och
förädlingsindustrin kommer att utsättas för mycket stora
ekonomiska påfrestningar då odlarunderlaget minskar
kraftigt, och eftersom svensk yrkesfruktodling till 80 %
är lokaliserad till Kristianstads län medför en
nedläggning stora regionala förluster. Lokala banker och
andra kreditgivare kommer att göra stora förluster
samtidigt som antalet arbetstillfällen i denna region minskar
kraftigt.
Tidigare riksdagsbehandling
Riksdagen beslutade våren 1990 att godta den av
regeringen då föreslagna utökade bidragsramen för stöd till
fruktodlingen, totalt 20,5 milj.kr.
under åren 1989--1991. Jordbruksutskottet
uttalade i det sammanhanget att det var berett att pröva
förslag om ytterligare resurser under anslagsperioden 1989--
1991, om det ansågs nödvändigt för att bevara
fruktodlingens konkurrenskraft. Dåvarande
lantbruksstyrelsen fick också i uppdrag att undersöka
konsekvenserna av importstoppets avskaffande för frukt.
Fruktodlingens konkurrenskraft prövades först på allvar
under 1992 års säsong då skördarna var stora både i Sverige
och konkurrentländerna. Under 1990 och 1991 uppgick
emellertid skörden av äpplen och päron i Sverige och övriga
Europa endast till ca 60 %
av normalskörd. Detta berodde främst på stora
frostskador i odlingarna.
Statens Jordbruksverk bör snarast få i uppdrag att
snabbutreda och föreslå åtgärder för att hindra att den
svenska yrkesmässiga fruktodlingen slås ut. Detta ligger i
linje med riksdagens tidigare beslut, som bl.a. innefattade
ett uppdrag till dåvarande lantbruksstyrelsen att undersöka
konsekvenserna av importstoppets avskaffande för frukt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om snabbutredning av den svenska
yrkesmässiga fruktodlingen.
Stockholm den 26 januari 1993
Kaj Larsson (s)
Börje Nilsson (s)
Maja Bäckström (s)
Johnny Ahlqvist (s)