Den svenska yrkesmässiga fruktodlingen har efter det att importstoppet för äpplen och päron avskaffades 1990 hamnat i en utomordentligt besvärlig ekonomisk situation. Det har klart visat sig att de stödåtgärder bl.a. i form av röjningsbidrag och tullskydd, som infördes i samband med att importregleringen av äpplen och päron avvecklades, inte var tillräckliga för att bevara fruktodlingens konkurrenskraft.
Efter ca 40 års importstopp för äpplen och päron under den svenska säsongen fick yrkesfruktodlingen knappt två år på sig att ''ställa om'' till en helt fri marknad. Med hjälp av de av riksdagen beslutade stödåtgärderna (röjningsbidrag) genomfördes en omfattande röjning av äldre fruktodling, som skulle vara olönsam i det nya läget. Samtidigt investerade fruktodlarna betydande kapital i nyplantering av fruktträd för att med hjälp av modern odlingsteknik kunna möta den förväntade mycket hårda importkonkurrensen.
Från den yrkesmässiga fruktodlingens sida har man gjort allt för att anpassa sig till den nya marknadssituationen. Om inga åtgärder vidtas kommer det med stor sannolikhet att ske en omfattande nedläggning av odlingar med åtföljande stora kapitalförluster. Sveriges största fruktpackeri ''Förenade Frukt ek. för.'' har t.ex. under åren 1989--1991 investerat ca 10 milj.kr. i ny teknik. Fruktpackerierna och förädlingsindustrin kommer att utsättas för mycket stora ekonomiska påfrestningar då odlarunderlaget minskar kraftigt, och eftersom svensk yrkesfruktodling till 80 % är lokaliserad till Kristianstads län medför en nedläggning stora regionala förluster. Lokala banker och andra kreditgivare kommer att göra stora förluster samtidigt som antalet arbetstillfällen i denna region minskar kraftigt.
Tidigare riksdagsbehandling
Riksdagen beslutade våren 1990 att godta den av regeringen då föreslagna utökade bidragsramen för stöd till fruktodlingen, totalt 20,5 milj.kr. under åren 1989--1991. Jordbruksutskottet uttalade i det sammanhanget att det var berett att pröva förslag om ytterligare resurser under anslagsperioden 1989-- 1991, om det ansågs nödvändigt för att bevara fruktodlingens konkurrenskraft. Dåvarande lantbruksstyrelsen fick också i uppdrag att undersöka konsekvenserna av importstoppets avskaffande för frukt.
Fruktodlingens konkurrenskraft prövades först på allvar under 1992 års säsong då skördarna var stora både i Sverige och konkurrentländerna. Under 1990 och 1991 uppgick emellertid skörden av äpplen och päron i Sverige och övriga Europa endast till ca 60 % av normalskörd. Detta berodde främst på stora frostskador i odlingarna.
Statens Jordbruksverk bör snarast få i uppdrag att snabbutreda och föreslå åtgärder för att hindra att den svenska yrkesmässiga fruktodlingen slås ut. Detta ligger i linje med riksdagens tidigare beslut, som bl.a. innefattade ett uppdrag till dåvarande lantbruksstyrelsen att undersöka konsekvenserna av importstoppets avskaffande för frukt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om snabbutredning av den svenska yrkesmässiga fruktodlingen.
Stockholm den 26 januari 1993 Kaj Larsson (s) Börje Nilsson (s) Maja Bäckström (s) Johnny Ahlqvist (s)