Jordbrukets och livsmedelsindustrins framtid i Skåne
Jordbruket och livsmedelsindustrin utgör en mycket
viktig del av det skånska näringslivet. För
livsmedelsförsörjningen i vårt land har såväl den skånska
primärproduktionen inom jordbruket och
trädgårdsnäringen som förädlingen inom
livsmedelsindustrin en stor betydelse.
Åkerarealen i Skåne på nära 500 000 hektar motsvarar
visserligen inte mer än 17 procent av landets åkerareal. Men
förutsättningarna för produktion är bättre här och normala
år får man stora skördar. För flera växtslag dominerar
odlingen i Skåne. Det gäller t.ex. sockerbetor,
fabrikspotatis och oljeväxter.
Många sysselsatta i skånsk livsmedelsproduktion
År 1990 sysselsattes nära 23 000 personer inom jordbruk,
skogsbruk, jakt och fiske i Skåne. Antalet jordbruksföretag
uppgick till nära 13 000 med varierande arealstorlek.
Animalieproduktionen, främst på svinsidan, är av stor
omfattning. I Skåne finns nära hälften av odlingen av
trädgårdsprodukter på friland och mer än hälften av
växthusodlingen.
Inom den samlade livsmedelsindustrin i Skåne var år
1990 över 20 000 personer sysselsatta. Tillsammans utgör
livsmedelsbranschen med olika leverantörer av insatsvaror,
förpackningar, transporter m.m. en mycket stor del av det
skånska näringslivet. Hur denna bransch kan utvecklas i
framtiden har därför mycket stor betydelse för
sysselsättningen i hela vårt landskap.
Vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och Lunds
Universitet bedrivs, liksom vid många livsmedelsföretag,
ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete för hela
livsmedelsområdet.
Det skånska landskapets utseende, med böljande
spannmålsfält och blommande rapsfält liksom med betande
djur i beteshagarna, påverkas givetvis också av de
förutsättningar för näringen som skapas genom olika
politiska beslut.
Snabb EG-infasning nödvändig
Det är viktigt för hela Skånes utveckling att det skapas
goda förutsättningar för livsmedelsproduktion även i
framtiden. En snabb anpassning och infasning mot EG:s
jordbrukspolitik är nödvändig för att
livsmedelsproduktionen inte skall slås ut innan Sverige
blivit medlem i EG.
Kostnaderna i all livsmedelsproduktion och handel
måste sänkas för att stärka konkurrenskraften. Regeringen
har redan vidtagit flera positiva åtgärder med sänkta skatter
och avgifter. Men ytterligare åtgärder behövs för att
anpassa skatter och avgifter till de nivåer som gäller inom
EG. Hänsyn måste också tas till de betydligt strängare krav
som Sverige har inom miljö- och djurskyddsområdet.
Med konkurrens på lika villkor har skånsk
livsmedelsproduktion enligt vår uppfattning goda
möjligheter att klara sig i konkurrensen med EG-länderna.
Kommentarer till budgetpropositionens förslag
Under hösten 1992 avlämnade den av regeringen tillsatta
Omställningskommissionen två betänkanden om hur man
såg på den fortsatta omställningen och hur svensk
jordbrukspolitik kunde infasas mot den som gäller i EG.
Dessa betänkanden har legat till grund för regeringens
förslag i budgetpropositionen.
Regeringen tog i december 1992 bort
prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och
bekämpningsmedel. Den 1 januari 1993 sänktes
införselavgifterna för proteinfodermedel. Nu föreslår
jordbruksministern att resterande avgift tas bort den 1 juli.
Det är en riktig åtgärd, som sänker kostnaderna för
animalieproducenterna även om den inledningsvis kan
innebära vissa svårigheter för den inhemska
foderproduktionen av t.ex. rapsmjöl.
Vi anser att även miljöavgifterna på handelsgödsel och
bekämpningsmedel borde tas bort. Dessa avgifter finns inte
inom EG och för att skapa så lika förutsättningar för
konkurrens som möjligt bör avgifterna tas bort snarast.
Användningen av handelsgödsel och bekämpningsmedel
har dessutom klart minskat.
När det gäller vegetabiliesektorn anser vi att det finns
skäl att framföra synpunkter på propositionens förslag på
några punkter som bör förtydligas och förändras.
1. Det förslag som nu presenteras kommer för sent för
att lantbrukarna skall ha en rimlig planeringssituation. I
propositionen föreslås en obligatorisk omställning redan
fr.o.m. 1993 för att man skall få rätt till arealbidrag för
spannmålsarealen under 1993 och under 1994 även för
oljeväxtarealen.
Detta är knappast realistiskt med tanke på att en stor del
av arealen redan är besådd hösten 1992. Dessutom har
många lantbrukare redan tecknat kontrakt för odlingarna
inför våren 1993 av t.ex. sockerbetor, konservärter,
maltkorn, utsädesodlingar och för spannmål till försäljning.
För animalieproducenter, som baserar sin produktion på
hemmaodlad fodersäd, är det också svårt att med kort
varsel ställa om sin foderförsörjning. Areal disponibel för
omställning är mycket begränsad i Skåne med hänsyn till
växtodlingens inriktning. Det finns därför skäl till att
fundera över en lämplig justering av propositionens förslag.
Vårt förslag
Vi föreslår att den som ej önskar att ställa om under 1993
enligt propositionen, bör få möjlighet att ställa om för 1994
års skörd och få arealersättning för spannmål även 1993 om
han före t.ex. den 1 juli 1993 förbinder sig att ställa om den
i propositionen föreslagna arealen om 15 procent. Den i
propositionen föreslagna ersättningen med i genomsnitt 4
000 kronor/ha för mark som ansluts till omställningen under
1993 bör då reduceras för den som ansluter sig först för
1994.
Vi anser att vårt förslag skapar klarare regler än om
Jordbruksverket skulle besluta om närmare föreskrifter för
hur kravet på omställning skall tillgodoses för dem där
arealen ej räcker för att uppfylla villkoren för arealbidrag.
Vi föreslår dessutom att man skapar förutsättningar för
att den areal som nu skall ställas om kan få cirkulera i
växtföljden på samma sätt som sker inom EG. Utan den
möjligheten är det svårt att hitta bra odlingsalternativ i
Skåne. Det är knappast realistiskt att vare sig
skogsplantera, anlägga energiskog eller extensivt bete i de
bästa slättområdena. Vissa nischgrödor och raps för
framställning av drivmedel, som kan bli ett viktigt
alternativ, kan inte odlas på samma fält år efter år.
Enligt 1990 års jordbrukspolitiska beslut skulle den
omställda arealen vara varaktigt omställd senast den 30 juni
1996. Det har visat sig vara mycket svårt att finna
ekonomiskt bärkraftiga alternativ. Den enda större areal
som ställts om någorlunda varaktigt är egentligen den till
extensivt bete. Skogsplantering och anläggning av
energiskog har skett i mera begränsad omfattning. En stor
del av den omställda arealen ligger i vänteläge.
När omställningsperioden går ut den 30 juni 1996 bör
enligt vår uppfattning EG:s regler för träda gälla för den
omställda marken.
2. Inlösenpriset för spannmål tillsammans med ett
arealbidrag på i genomsnitt 700 kronor/hektar är lägre än
Omställningskommissionens förslag och understiger
motsvarande priser och arealbidrag i EG med ca 25 procent.
Vi förstår svårigheterna att i dagens budgetläge få fram mer
pengar men vill understryka nödvändigheten av att landets
spannmålsodlare snarast möjligt får rimliga möjligheter att
konkurrera med omvärlden. Vi noterar dock att jordbruket
beretts möjligheter att sänka sina kostnader genom
sänkningen av avgifterna på handelsgödsel och
bekämpningsmedel.
Vårt förslag
Arealbidragen bör närma sig nivån i EG.
3. Jordbruksministern aviserar en sänkning av
gränsskyddet för spannmål under budgetåret 1993/94 för att
hålla spannmålspriset på en så låg nivå att prissänkningen
kommer konsumenten till godo. Större ensidiga sänkningar
av gränsskyddet utan möjligheter till exportstöd, som finns
inom EG, riskerar enligt vår uppfattning att slå ut många
spannmålsodlare. Detta kan knappast vara ett långsiktigt
konsumentintresse.
Det är vår förhoppning att GATT-förhandlingarna skall
bli klara under året. Detta borde påverka gränsskyddet över
hela linjen och ger då konkurrens på lika villkor.
Vårt förslag
Regeringen bör verka för att GATT-avtalet snarast kan
undertecknas.
4. I propositionen berörs stödet till vissa nischgrödor.
Det gäller t.ex. vallfröstöd, stöd till odling av bruna bönor,
konservärter och stöd till valltorkföretag. Inte minst de
senare har kommit i svårigheter då införselavgifterna på
proteinfodermedel tas bort. Vi ser det som angeläget att det
skapas förutsättningar för jordbruket att kunna fortsätta
odlingen av denna typ av grödor med visst stöd fram till EG-
anslutningen.
Vårt förslag
Odling av nischgrödor måste få förutsättningar att
fortsätta.
En stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring
I regeringsförklaringen 1991 angavs: ''Syftet är att
Sverige vid inrädet i EG skall ha en stark och
konkurrenskraftig jordbruksnäring.'' Med de förändringar
som redan beslutats eller aviserats när det gäller sänkningar
eller borttagande av skatter och avgifter har skapats en god
grund för en positiv utveckling. Den ekonomiska politiken
måste inriktas på en sanering av statens utgifter så att
räntenivå kan sänkas. Detta är angeläget för jordbruket.
Vi ser det som ytterst angeläget att de förslag till
förtydligande och förändringar som vi framfört ovan i
punktform kan bidra till en konstruktiv diskussion och
beaktas vid den fortsatta beredningen av proposition
1992/93:100 bilaga 10.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regler och tidpunkt för
omställning av jordbruksmark,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den framtida anpassningen till
EG-nivå,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett kommande GATT-avtal,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheterna för olika
nischgrödor.
Stockholm den 26 januari 1993
Bo Arvidson (m)
Knut Wachtmeister (m)
Rune Rydén (m)
Inga Berggren (m)