Sverige har unika förutsättningar att producera
biologiskt fullvärdiga livsmedel, utan giftbehandling och
med låg förbrukning av även globalt knappa, ändliga
råvarutillgångar därför att:vinterkylan dämpar trycket
från växtskadegörare,tjälen ger en god jordstruktur som
ökar bördigheten och minskar energibehovet för
jordbearbetning,miljöbelastningen från industrier,
bostadsuppvärmning och trafik är per arealenhet odlad eller
betad mark låg.
I nuläget har Sverige dessutom konkurrensfördelar
genom att:Sverige har en utbyggd, beprövad och väl
fungerande, opartisk kontrollorganisation för ekologiskt
lantbruk, KRAV,Sverige nu torde ha ett visst
kunskapsförsprång i ekologiskt lantbruk bland odlare,
djurskötare, lärare, studenter, forskare och rådgivare,
LRF nu vill lansera svenskproducerade livsmedel som
världens renaste mat,Sverige har haft avgifter på
kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel som bromsat
användningen av dessa medel,Sverige har haft ett
arealstöd för ekologiskt lantbruk.
Det snabbt tilltagande intresset för ekologiskt lantbruk
är inte bara väl grundat på miljö-, resursbesparings- och
hälsoskäl, utan allt fler är medvetna om att en övergång till
ekologiskt lantbruk skulle radikalt minska den
förlustbringande spannmålsexporten. Många inser också att
ekologiskt lantbruk ökar sysselsättningen och ger grund till
en landsbygdsutveckling som kan rädda det öppna
landskapet och bevara åkermarken odlingsvärd.
Inte minst möjligheten att bevara åkermarken ger
trygghet i vår och framtida generationers värld. Detta mot
bakgrunden av att erosion, torka, miljöförstöring,
byggnation av hus och vägar, skogsplantering definitivt
förstör eller gör det ekonomiskt omöjligt att åter göra
marken odlingsvärd. Kulturmordet på åkrar som våra
förfäder med ofta oerhörd möda odlat upp står också i
oacceptabelt förhållande till den pågående och framtida
förväntade befolkningstillväxten. Både medmänsklighet
och självbevarelsedrift talar för att all bördig åker måste
bevaras. Framtida människoskaror måste få sin berättigade
andel av livsmedelsproduktionen.
Av framförda skäl driver i allt fler länder en tilltagande
folkopinion politiker och utredare till att med ''piska'' och
''morot'' få en inriktning till ''ekologiskt lantbruk''. Inom
EG initierades redan 1988 ett ''extensifieringsprogram'' som
delvis utvecklats för att stimulera ekologiskt lantbruk. 1991
föreslog EG-kommissionen en samling åtgärder för att
uppmuntra lantbrukare att övergå till miljövänligare
brukningsmetoder. Åtgärderna inriktades också på
stimulans av de kollektiva nyttigheter som lantbruket
tillhandahåller såsom till exempel sysselsättning och öppet
landskap. De lantbrukare som på kontraktsbasis förband
sig att betydligt minska användningen av handelsgödsel och
växtskyddsmedel samt att reducera djurantalet i djurtäta
områden skulle få ersättning för den förväntade lägre
inkomsten.
För mer skonsamma brukningsmetoder till fromma för
flora och fauna samt för ett vackert landskap skulle också
viss ersättning lämnas. Utöver EG-stödet har sedan
respektive land rätt att utöka stödet. EG-stödet kan uppgå
till 2 125 kr/ha för de nämnda åtgärderna.
EG-kommissionen kompletterar också med stöd för
mark som i minst 20 år tas ur jordbruksproduktion och läggs
i ''miljöjordbank'' i form av naturparker och naturliga
biotoper.
Mycket talar för att folkopinionen även inom EG
kommer att ställa allt mer omfattande krav på restriktivitet
kring tillverkning och användning av kemiska
bekämpningsmedel. Höga avgifter på kemiska
bekämpningsmedel och konstgödsel kommer också att med
tilltagande styrka krävas. Utredningar om avgiftsmetoden
pågår i åtminstone Danmark och Holland.
Mot denna folkopinionen står ''kemikaliejättarna'' och
deras säljare samt de lärare, rådgivare, lantbrukare och
ekonomer som hitintills upplevt ''kemikaliesamhället'' som
progressivt, framtidsutvecklande och ekonomiskt, därför
att de skador kemikalierna medför inte värderats i pengar
eller att kostnader som de medför betalas av någon annan.
I ett längre tidsperspektiv torde det vara den ekologiskt
anpassade livsmedelsproduktionen som kan ge bärkraft i
Sverige och alla andra länder.
Det ekologiska lantbruket i Sverige omfattar nu cirka 40
000 ha och utövas av cirka 1 700 odlare. Därav är cirka 1 500
KRAV-godkända. Resterande 200 odlare är inte anmälda
till KRAV-kontrollen, men torde i de flesta fall ha likvärdig
inriktning. Internationellt har Sverige i förhållande till både
sin odlade areal och till det totala antalet brukare i landet en
föregångsplats i fråga om klart inriktat ekologiskt lantbruk,
trots att det bara rör sig om knappt 1,5 % av Sveriges
brukade åkerareal.
Den ännu så länge ringa anslutningen till ekologiskt
inriktat lantbruk torde bero på:
1. att den helt dominerande utvecklingen av lantbruket
sen 1950-talet har ifråga om forskning, försök, utbildning
och rådgivning satsats på ''kemikaliejordbruket''. De från
mitten av 1980-talet ökade satsningarna har ännu inte
hunnit få genomslag. Framför allt krävs lång tid från
begynnande forskning tills den blir tillämpbar i praktisk
odling. Den ekologiska odlingen har en mycket kraftig
utvecklingspotential.
2. att konsumenter och odlare av ekologiska livsmedel i
de flesta fall inte får något utbyte av de samhällsvinster som
övergång till ekologiskt lantbruk medför.
Samhällsvinsterna utgörs bland annat av:bättre
biologiskt näringsvärde (exempelvis bättre
proteinsammansättning med lägre glutenhalt),mera
giftfri mat (exempelvis lägre kadmiumtillförsel och frihet
från giftbehandlingsrester),ingen tillförsel av kemiska
bekämpningsmedel till jorden, luften, yt- och
grundvattnet,väsentligt lägre växtnäringsbelastning,
minimerat uttag av ändliga insatsråvaror såsom inget
energiuttag för konstgödseltillverkningen och litet uttag av
globalt knappa fosfortillgångar,ett minimerat
transportbehov av insatsmedel (genom att produktionen i
största möjliga utsträckning baseras på produktionsmedel
som finns på den egna gården eller i dess närhet).
Vid minskad kemikalieanvändning minskar
katastrofrisker vid tillverkning och transport av kemiska
bekämpningsmedel.
Samhällsvinster föreligger också genom bättre bevarad
artrikedom och biotoper samt genom ökad sysselsättning
och bevarandet av det öppna landskapet. Då åtminstone all
bördig åkermark kan behållas intakt och behovet av
importerade produktionsmedel blir minimalt har ett redan
genomfört ekologiskt lantbruk ett mycket större
beredskapsvärde om gränserna stängs.
3. att även ekologiskt odlad brödsäd som malts varit och
fortfarande är belagd med förmalningsavgift har medfört
oskäligt högt konsumentpris.
Förmalningsavgiften har under 1991--92 varit cirka 1:15
kr/kg vete. Med malningssvinn och momspåslag så innebär
denna pålaga 1:40--1:50 kr/kg mjöl vilket är ungefär lika
mycket som vad den ekologiska odlaren får för vetet.
(Konsumenten får dessutom betala ett handelspåslag även
för pålagan. Pålagan kostar i verkligheten konsumenten
cirka 2:20 kr/kg grahamsmjöl och 2:75 kr/kg vetemjöl).
Förmalningsavgiften används för att subventionera de
exportförluster som uppstår genom att
''kemikaliejordbruket'' med giftbehandlingar och
konstgödsel pressar fram överskott. Det är både felaktigt
och skrämmande orättvist att konsumenterna av ekologiskt
odlad säd skall vara med och betala för olägenheterna av
brukningsmetoder som man ogillar.
4. att det slutna kretsloppet växt--föda--
latrin/köksavfall--växtnäring inte återupprättats. Praktiskt
taget allt talar för att den nuvarande avfallshanteringen
måste ersättas med slutna kretslopp. Detta skulle radikalt
minimera behovet av växtnäringstillskott i lantbruket.
Det av regeringen föreslagna trädeskravet för erhållande
av arealersättning är orimligt ifråga om ekologiskt lantbruk.
Dels därför att man oftast har gröngödslingsgröda eller
halvträda efter vall och dels därför att skördenivån oftast är
lägre än 15 % av skördenivån i övrigt lantbruk. Skäl talar
dessutom för att all odlad areal bör utgöra underlag för
arealersättningen till ekologiskt lantbruk.
Av det ovan anförda framgår önskvärdheten att KRAV-
odlingen utökas. För att stimulera en sådan utveckling
borde en förhöjd arealersättning utgå för det ekologiska
lantbruket. För areal som övergår till ekologisk odling
kunde ett 50% förhöjt arealbidrag utbetalas under en
femårsperiod. Denna ersättning bör lämnas även för
karensåret. För utveckling av ekologiskt lantbruk och dito
trädgårdsodling behövs vidare generösa låneformer.
Kostnaden för här föreslagna åtgärder kan finansieras
genom en omläggning av miljöavgiften på kemiska
bekämpningsmedel varvid avgifterna baseras på
doskostnad.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda ett stöd till ekologiskt
lantbruk genom ändrad arealersättning och borttagandet av
förmalningsavgiften på spannmål som odlats på KRAV-
godkänt lantbruk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att något trädeskrav inte skall ställas för erhållande av
arealersättning till ekologiskt lantbruk,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda stödformer för
utveckling av ekologiskt lantbruk och ekologisk
trädgårdsodling.
Stockholm den 25 januari 1993
Harry Staaf (kds)
Liisa Rulander (kds)