Anslaget för ''Åtgärdsprogram för jordbruket i norra
Sverige'' infördes 1987. Programmet skulle först omfatta 3
år men på grund av de mycket goda erfarenheterna som
programmet gav förlängdes det och kom att omfatta 5 år.
Stödformen avskaffades vid budgetårets slut 30 juni 1992.
Totalt omfattade programmet 345 miljoner kronor.
Värmland har erhållit totalt 49 miljoner kronor av dessa
medel.
Investeringsstöd
I Värmlands län har hittills 26 miljoner kronor använts
för investeringsstöd i ett stort antal objekt.
Investeringsstödet har utgått både till
jordbruksinvesteringar och till kompletterande
verksamheter på jordbruksfastigheter. De sistnämnda har
varit prioriterade.
Rådgivning och utbildning
Rådgivning har i första hand erbjudits och presenterats
för företagare med nya verksamhetsidéer och
utvecklingsplaner samt de som gjort investeringar. Insatser
av denna typ är lönsamma ur samhällets synpunkt. Det är
nämligen viktigt att dessa företagare har tillgång till en god
rådgivning så att satsningarna kan utvecklas positivt.
Utbildningsverksamheten i programmet sker i
samarbete med Landstinget, Länsarbetsnämnden,
näringens organisationer, Hushållningssällskapet och
Skogsvårdsstyrelsen. Verksamheten har varit omfattande
och framgångsrik. Den har i första hand varit riktad mot de
företagare som startar nya verksamheter. Marknadsföring,
ekonomi och liknade ämnen har också förekommit och varit
mycket uppskattat. Inte minst kvinnorna har upptäkt nyttan
av dessa kurser. Många av de kvinnor som fått
etableringsstipendier har fått en ''kick'' genom
kursverksamheten. Totalt har nästan 11 miljoner kronor
utgått till rådgivning och utbildning.
Utvecklingsprojekt
Inom åtgärdsprogrammet har pågått och pågår ett stort
antal utvecklingsprojekt i länet. De syftar till
företagsamhet, syssselsättning och boende på landsbygden.
Verksamheten omspänner ett brett område såsom
ekologisk odling och djurskötsel, grönsaksodling,
landskapsvård, biodling, småskalig skogsskötsel,
bygdeutveckling, turism och energiprodukter.
Sammanfattning
Åtgärdsprogrammet har utifrån värmländsk
utgångspunkt haft många fördelar.
Investeringsstödet har kunnat användas i hela länet,
vilket har betydelse när det gäller investeringar i
jordbruksdelen i företagen. Det är utanför
glesbygdsområdet som vi har den största
jordbruksproduktionen och det är också i dessa områden
som förutsättningarna att klara en internationell
konkurrens är störst. Lönsamheten i jordbruket räcker
dock inte för att täcka långsiktiga investeringar varför det är
nödvändigt med ett investeringsstöd.
I det regionalpolitiska anslaget ingår inte satsningen på
utbildning som i åtgärdsprogrammet. Möjligheten att i
samarbete med övriga intressenter snabbt och flexibelt
ordna olika aktuella utbildningar är mycket värdefullt.
Genom kursverksamheten erhålls även ett brett
kontaktnät. Detta nät underlättar vid behandlingen av
stödärenden och inte minst kan företagare med
verksamheter som tangerar varandra kopplas samman och
ha ett samarbete på olika områden.
Möjligheter att starta-eget-stöd ingår inte heller i det
regionalpolitiska anslaget.
Verksamheten inom ramen för åtgärdsprogrammet i
Värmland har varit av mångsidig natur. Genomförandet har
präglats av verklighetsnärhet och effektivitet. Anslagets
flexibla natur har uppmuntrat till initiativ och nytänkande
såväl hos ansvariga länsorgan som hos lokalbefolkningen.
Nya verksamheter har startats, nya grupper av människor
har kunnat aktivera sig och kompetensutveckling har skett.
Anslagets form har visat sig överlägset de mer traditionella
stödformerna. Denna direkta, flexibla och offensiva form
av stöd borde vara ett naturligt inslag i modern
glesbygdspolitik och bör därför återinföras. Den stämmer
också mycket väl med andra mer generella
samhällspolitiska mål, inte minst på jämställdhetens
område.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anslaget ''Åtgärdsprogram för
jordbruket i norra Sverige''.
Stockholm den 26 januari 1993
Lisbeth Staaf-Igelström (s)