De ekonomiska konsekvenserna av nya bestämmelser på djurskydds- och miljöområdet
Riksdagen beslutade 1988 om en ny djurskyddslag
(prop. 1987/88:93). Vad gäller kompensation för
kostnadsökningarna till följd av de nya bestämmelserna
innebar beslutet att denna fråga skulle lösas inom ramen för
prisöverläggningarna på jordbrukets område.
På basis av den s.k. miljöpropositionen (prop.
1987/88:128) fattade riksdagen under 1988 beslut om
miljöförbättrande åtgärder. De flesta åtgärderna skall
genomföras under en övergångstid. Kostnadsökningar och
intäktsförändringar som uppstår för producenterna bör
enligt beslutet behandlas i prisöverläggningarna i den takt
de uppstår och registreras.
Enligt de båda refererade riksdagsbesluten bör
jordbrukarna sålunda ersättas för de ekonomiska
konsekvenserna av de nya bestämmelserna. LRF
aktualiserade frågan vid prisöverläggningarna våren 1989.
Det kan dock konstateras att jordbruksdepartementet ännu
inte givit sin syn på hur näringen bör ersättas.
Statens jordbruksnämnd (JN) och lantbruksstyrelsen
(LBS) presenterade i september 1990 en översyn angående
miljö- och djurskyddsbestämmelsernas effekt på
jordbruket. Vissa kostnadsberäkningar har skett i de fall
reglerna trätt i kraft och där jordbrukarna vidtagit åtgärder
med anledning av dessa. Detta gäller ökad lagringskapacitet
för stallgödsel, måttbestämmelser för burhöns samt
utevistelse/rastgård för mjölkkor.
Det är mot bakgrund av refererade riksdagsbeslut samt
JN/LBS utredning angående miljö- och
djurskyddsbestämmelserna angeläget att klarhet snarast
skapas kring de ekonomiska konsekvenserna av dessa nya
regler. Det är vidare viktigt att besluta om hur ersättning till
jordbruket skall ske. Frågan kan inte lösas genom
prisöverläggningar/prispåslag då sådana förhandlingar ej
längre kommer att ske. Det är också orealistiskt att tro på
prispåslag i nuvarande marknads- och konkurrenssituation.
Ökad lagringskapacitet för stallgödsel
JN har med hjälp av uppgifter från LBS om utbetalda
bidrag beräknat jordbrukets investeringskostnader för
utökad lagringskapacitet i gödselvårdsanläggningar.
Sammantaget skulle jordbrukets investeringsutgifter t.o.m.
30 juni 1990 med avdrag för positiva effekter ha uppgått till
158 miljoner kronor. Samtidigt skall beaktas att 29 miljoner
kronor redan utbetalats som investeringsbidrag.
Måttbestämmelser för burhöns
LRF har beräknat kostnadsökningen till följd av det
ändrade utrymmeskravet för burhöns. Kostnaderna för
byggnader beräknas till följd av beslutet öka med 50 öre/kg
ägg. Härtill kommer ökade kostnader för el, försäkringar,
uppvärmning m.m. Totalt beräknas kostnadsökningen
uppgå till ca 70 öre/kg. De ändrade reglerna berör ca 80
procent av produktionsvolymen. Totalt innebär detta en
kostnadsökning på 70 miljoner kronor per år.
Om insättning av ny omgång av höns sker successivt kan
det dröja upp till 1,5 år innan samtliga berörda besättningar
anpassat sig till det nya utrymmeskravet.
Kostnadsökningarna kan beräknas till 2 miljoner kronor
under hösten 1989 och till 13 miljoner kronor under första
halvåret 1990.
Jordbruksnämnden redovisar i sin rapport några
beräkningsresultat från en SLU-studie. Denna studie pekar
mot en kostnadsökning på 40 öre/kg. I denna beräkning har
dock inte beaktats kostnadsökningarna för uppvärmning,
foder m.m., varför den enligt vår mening måste ifrågasättas.
Äggproducenterna bör inte lida ekonomisk skada till
följd av de nya måttbestämmelserna eller förlora
konkurrensförmågan gentemot utländsk produktion.
Utevistelse/rastgård för mjölkkor
Det underlag som nu finns tillgängligt rörande
investeringskostnaderna för iordningställande av
rastgårdar, bete etc. bedöms av JN och LBS vara mycket
osäkert. En grov skattning pekar mot en kostnad på ca 20
miljoner kronor för att iordningställa beten.
Det står klart att de i motionen anförda besluten innebär
betydande ekonomiska konsekvenser för lantbruket som
inte kan lösas på sätt som angavs då besluten togs i
riksdagen. Rimligen kan lösningar endast ske genom
produktprisökningar, förslag om sänkta kostnader eller
ändrade bestämmelser.
En utvärdering av utegångskrav för mjölkkor pågår efter
beslut under vårriksdagen.
Ytterligare krav har aviserats, t.ex. för att begränsa
kväveavgång från stallar, gödselbrunnar o.s.v. Med dagens
pressade lönsamhetssituation är det synnerligen orealistiskt
att räkna med att animalieproduktionen skall orka med nya
krav som ökar kostnaderna. Konkurrenskraften gentemot
omvärlden måste stärkas. Skulle Sverige ånyo gå snabbare
fram med nya krav än andra länder, hotas
animalieproduktionen på många gårdar. Det kan i dagens
läge bli nödvändigt att överväga utökade
dispensmöjligheter.
EG-anslutningen
Det är i dag synnerligen angeläget att klargöra hur
frågorna kring djurskydd och miljö skall hanteras i EG-
perspektivet. De i vissa fall högre kraven inom svensk
produktion måste beaktas i konkurrenshänseende och på
vilket sätt producenten skall kunna gottgöras -- högre pris
eller på annat sätt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en analys av de
ekonomiska konsekvenserna till följd av beslut om vissa nya
bestämmelser kring djurskydd och miljö samt förslag om
åtgärder i anledning härav,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kostnadskonsekvenserna för
de i vissa fall högre svenska kraven inom djurskyddet i
förhållande till EG bör beaktas.
Stockholm den 25 januari 1993
Ingvar Eriksson (m)
Bertil Danielsson (m)
Jan-Olof Franzén (m)
Carl G Nilsson (m)
Knut Wachtmeister (m)