Många företag är starkt beroende av klimatiska och
biologiska faktorer vad gäller intäkter och kostnader t.ex.
inom jord- och skogsbruk, trädgårdsnäring, fiske och
turism.
Intäkterna kan variera mycket starkt mellan goda och
dåliga år. Ett enda dåligt år kan t.o.m. innebära att ett
företag kan komma på obestånd. Eftersom dessa företag är
extremt kapitalkrävande och uppbyggda i långsiktiga
perspektiv, är det förödande om ett enda misslyckat år får
nämnda effekter. Vad beträffar jordbruk och
trädgårdsnäring är insatskostnaderna för en gröda mycket
höga. Skulle skörden slå fel, eller i värsta fall utebli, är den
ekonomiska katastrofen för företaget nära. Detta slår
särskilt hårt på nyetablerade och hårt satsande företagare.
Odlingsåret 1992 utgör ett ytterligare bevis för
ovanstående problem. I normalt sett mycket goda
produktionsområden av södra Sverige, slog sommaren till
med en ihållande långvarig torka. Efter sen vårsådd kom
praktiskt taget ingen nederbörd på ett par månader.
Resultatet blev mycket låga skördar och i många fall t.o.m.
totalskador.
Några möjligheter att gardera sig som företagare mot
dessa intäktsbortfall finns inte. Nuvarande s.k.
katastrofskydd mot skördeskador visar sig helt otillräckligt.
Då sommarens skördeskador var ett faktum hävdades
bl.a. från framträdande politikerhåll att ''bönderna borde
ha samlat i ladorna under goda år och att de skulle försäkrat
sig mot skadorna''! Nu är det tyvärr så, att de skattemässiga
möjligheterna till gardering, genom att bygga upp en
ekonomisk buffert, inte funnits och ingen är beredd att
erbjuda en försäkring till rimliga kostnader.
Vad beträffar trädgårdsnäringen, inte minst den
fältmässiga, samt fruktodlingen är variationerna i intäkter
betydande mellan olika år.
Då det gäller fisket -- en näring med mycket långsiktiga
och höga investeringskostnader -- slår också
intäktsvariationerna hårt. Bortfallet av en stor del av
torskfisket i Östersjön, beroende på klimatiska och
biologiska faktorer är väl känt liksom andra temporära
variationer p.g.a. miljöproblemen.
Vad gäller företag inom turismen har de senaste årens
snöfria vintrar skapat ett stort avbräck. Vädrets makter kan
ingen rå på.
Vi vill påstå att det är orimligt att direkt jämföra företag
som i så hög grad är beroende av naturens nycker med andra
företag. Det finns ej heller f.n. några möjligheter att i
tillräcklig utsträckning gardera sig.
Endast inom skogsbruket finns möjligheten genom de
s.k. skogskontona varigenom inkomsterna kan utjämnas
mellan olika år.
Enligt vår mening är det ett vitalt samhällsintresse att
företagen inom olika näringsgrenar har den ekonomiska
styrkan som är nödvändig för att själva klara temporära
men betydande ekonomiska problem till följd av naturens
nycker.
Det är också angeläget att klarlägganden sker, om under
vilka förutsättningar andra länders motsvarande näringsliv
arbetar på detta område. Internationaliseringen -- och
kravet konkurrens på lika villkor -- gör detta nödvändigt.
Möjligheten att införa något slag av näringskonton med
utjämningsmöjligheter kan vara en väg. Det kan finnas
flera. Detta bör snarast klarläggas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag
till stärkande av företag som är beroende av naturens
nycker i enlighet med vad i motionen anförts.
Stockholm den 25 januari 1993
Ingvar Eriksson (m)
Bo Arvidson (m)
Jan-Olof Franzén (m)
Inger René (m)
Bertil Danielsson (m)
Lars Björkman (m)