Det finns i vårt land ett antal anläggningar för
tillverkning av s.k. grönmjöl, bl.a. i Skåne, Östergötland
och Uppland. Råvaran utgöres av luzern eller gräs som
skördas i tidigt utvecklingsstadium och som hetluftstorkas.
År 1991 beslöt riksdagen att för budgetåren 1991/92 och
1992/93 bevilja samma arealstöd för denna vallfoderodling
som för spannmålsodling.
För budgetåret 1993/94 föreslår regeringen i prop
1992/93:100 oförändrat stöd. I samma proposition kommer
dock regeringen med ett annat förslag som på ett avgörande
sätt kan komma att rubba förutsättningarna för produktion
av grönfoder intill dess Sverige blir medlem i EG.
Förslaget innebär att införselavgiften på utländska
proteinråvaror avvecklas vilket torde innebära att priset på
proteinfoder minskar. Vidare kommer vi när EES-avtalet
träder i kraft att få en ny fodermedelslag genom vilken
syntetiska färgmedel, att blanda i värphönsfoder för att
färga ägg-gulan, blir godkända. Detta kommer att innebära
att efterfrågan på grönfoder -- som hittills används som
färgmedel -- minskar.
Ovan nämnda åtgärder är ett led i anpassningen till EG-
förhållanden på fodermarknaden. De beräkningar som i
dag kan göras tyder på att vi kommer att kunna fortsätta att
producera grönmjöl i Sverige sedan vi blivit medlemmar i
EG. Men om ifrågavarande företag skall överleva intill dess
Sverige blir medlem i EG bör villkoren även på detta
område anpassas till EGs.
Av ovan nämnda proposition framgår ej i vad mån
regeringen låtit företaga beräkningar med anledning av de
påtalade förändringarna som kommer att beröra
produktionen av grönmjöl.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen begär att regeringen till riksdagen
återkommer med en plan för hur produktion av grönmjöl
kan upprätthållas intill dess vi blir medlemmar i EG.
Stockholm den 22 januari 1993
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Margitta Edgren (fp)