Den offentliga sektorns tillväxt är den viktigaste förklaringen till den regionala utjämning som ägt rum under 70- och 80-talet. Kraftiga neddragningar av den offentliga verksamheten, inte minst på det statliga området, minskade transfereringar samt förändringar av den offentliga sektorns finansiering kommer med stor sannolikhet att verka i motsatt riktning och istället åstadkomma ökade regionala obalanser.
Effekterna av avreglering och avskaffande av offentliga monopol kommer dessutom att kräva att en större andel av resursöverföringarna belastar statsbudgeten, istället för verksamheterna. Ett exempel: Istället för att Postens verksamhet fullt ut finansieras av kunderna får staten i ökad utsträckning ''köpa'' postbefordran till glesbygden, vilket sannolikt gör det svårare att hävda den regionala balansen.
De få studier som finns på detta område stödjer slutsatserna ovan. Exempelvis i ''Staten i geografin'' (SOU 1989:65) presenterades den första och hittills enda samlade studien av statsutgifternas regionala fördelning. I studien konstaterades bl.a. att de regionalpolitiska stöden har en mycket marginell roll när det gäller att direkt påverka den regionala utvecklingen. Det behöver dock inte betyda att dessa är ointressanta eller oviktiga i sig. Regionalpolitiken har sannolikt haft störst betydelse genom att påverka sektorspolitiken.
I studierna ''Geografin i den ekonomiska politiken'' (Ds I 1990:74) och ''EG, statsbudgeten och den regionala balansen'' (Ds A 1992:80) tar man även hänsyn till den regionala fördelningen av statsbudgetens inkomstsida.
Med tanke på de stora förändringar av statsbudgeten som nu faktiskt sker är en analys av konsekvenserna utomordentligt viktig. De fem Norrlandslänen, NUTEK och Glesbygdsmyndigheten har dragit igång ett gemensamt projekt med detta syfte. Ett första steg är att datera upp statistiken, eftersom data över statsbudgetens regionala fördelning endast finns för budgetåret 85/86.
På sikt är det emellertid ett stort problem att det inte, till skillnad från t.ex. Finland, produceras någon löpande statistik beträffande regionalpolitiska effekter av förändringar i statsbudgeten. I samband med 1987 års regionalpolitiska kommitté diskuterades detta men inga förslag har lagts. Kommittén för regional statistik anger också detta som det mest prioriterade området. Arbetsmarknadsdepartementet bör ge NUTEK i uppdrag att se till att SCB kan bygga upp en sådan statistik.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statistik över regionalpolitiska effekter av förändringar i statsbudgeten.
Stockholm den 22 januari 1993 Ewa Hedkvist Petersen (s) Monica Öhman (s) Leif Marklund (s) Åke Selberg (s) Bruno Poromaa (s) Sten-Ove Sundström (s)