Skillnaderna mellan människors levnads- och lönenivåer
har ökat under 1980-talet. Den första och hittills enda
utredningen arbetade mellan 1969 och 1971. Den
''låginkomstutredningen'' utgick ifrån 1960-talets
förutsättningar och frågor. Resultatet gav god vägledning
till 1970-talets ställningstaganden i samhällsarbetet. Den
gav beslutsfattare på olika nivåer upplysning om behovet av
förändringar.
Nu är det nya förutsättningar som främst har sin grund i
1980-talet. I dag kan man konstatera att den förbättring av
levnadsstandard och minskade löneklyftor mellan
människor som framgick av den tidigare utredningen har
under 1980-talet successivt försämrats, för att i dag utgöra
ett stort samhällsproblem.
I levnadsnivåundersökningar gjorda under 1980-talet
finns tecken som tyder på att fler människor hamnat under
s.k. existensminimum det senaste årtiondet. Även flera
oberoende studier i Europa (i vilka Sverige är med) har
funnit att allt fler har hamnat under olika definitioner av
fattigdomsstreck.
Inom LO och dess förbund finns klara statistiska
uppgifter om att löneklyftorna inom LO-kollektivet har
vidgats under 1980-talet. I LO:s rättviseprojekt pekas på
många faktorer som orsaker till ökade orättvisor.
Av den nyligen gjorda Storstadsutredningen framgår
klart att segregeringen i samhället har ökat. Detta är
tydligast i storstadsregionerna, men den ökar också i övriga
landet.
Folkhälsorapporten för Stockholms län visar betydande
skillnader mellan regionens delar beträffande hälsa, ohälsa,
dödlighet och arbetsmiljö. Den visar dessutom att hälsa är
mycket klass- och könsskiktat.
En utredning behövs som belyser bl.a. de
fördelningspolitiska frågorna som är av särskilt stort
framtidsintresse för bl.a. barn och ungdom, handikappade
gruppers, pensionärers och invandrares/flyktingars
situation.
Ja, orosmomenten inför framtiden uttrycks i dag av
många, särskilt av ungdomen. Vad händer med
sjukförsäkringen när den läggs ut på parterna? Kommer det
att innebära försämringar? Vad händer med ATP-systemet
när antalet pensionärer ökar samtidigt som antalet
förvärvsarbetande i föhållande till dessa minskar?
Den nu (1993) pågående samhällskrisen, med redan
träffade uppgörelser (regeringen -- (s)) och kommande
regeringsbeslut, hur kommer de att påverka människors
framtida levnadsförutsättningar under 1990-talet?
Det finns i dag många olika uppgifter om hur
skillnaderna mellan människornas förutsättningar att leva
ett drägligt liv ser ut. Vad som nu krävs är att samla alla
uppgifter i en ny utredning och ta reda på varför det ser ut
som det gör.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en ny låginkomst- och
levnadsnivåutredning.
Stockholm den 26 januari 1993
Björn Ericson (s)
Ines Uusmann (s)
Ingela Thalén (s)
Eva Johansson (s)
Bo Finnkvist (s)
Anita Johansson (s)
Hans Göran Franck (s)