Statskontoret skall enligt sin instruktion ''på regeringens
uppdrag biträda med underlag för omprövning,
effektivisering och styrning'' av den statliga förvaltningen.
En annan uppgift är enligt instruktionen att ''ge råd rörande
offentlighet och ADB samt inom ADB-säkerheten''.
Det aktuella regleringsbrevet preciserar att
Statskontoret skall arbeta särskilt med målformulering,
resultatstyrning och resultatmätning underlag för
strukturförändringar och förändringar av
verksamhetsformer anskaffning och användning av
informationsteknologi.
Regeringens förslag
Proposition 1992/93:100 bilaga 8, E 5 föreslår att
myndigheten skall disponera 20 000 000 kr för
''stabsuppgifter'' (löpande arbete?). Därutöver beräknas 35
000 000 kr komma som intäkter av uppdragsverksamhet på
anslaget A 5.
Argument för nedläggning 1.
Allt det som görs på Statskontoret kan övertas av
marknaden (fristående konsulter och utredare),
kommittéväsendet samt departementen själva. Detta
bevisas inte minst av att regeringen valde en fristående
konsult när man nyligen skulle utreda -- Statskontoret.
Frågor av ''koncerngemensamt'' intresse inom
informationsteknologiområdet kan tas om hand av en
intresseförening för statliga myndigheter -- om dessa önskar
en sådan.
2. Konkret innebär budgetproppens förslag att
Finansdepartementet har 35 miljoner kronor reserverade.
Fackdepartementen anropar dessa pengar genom att ge
Statskontoret utredningsuppdrag -- ett slags ''marknad'' där
kunderna (departementen) bara kan välja endast en
leverantör. Man kan anta att departementen, när de
upptäcker detta, kräver att själva få välja utredare.
Regeringens förslag är alltså dåligt, bättre att lägga ned med
en gång.
3. De 55 miljoner kronor som utgör de maximala
intäkterna under nästa år innebär en halvering. Denna
kraftiga bantning genomförs efter ett utdraget utredande av
myndigheten. Vilken kompetens finns kvar efter en sådan
process? I den mån en verksamhet som denna
överhuvudtaget är önskvärd, är det nödvändigt att lägga ner
och bygga upp något nytt från grunden.
4. Hittillsvarande generaldirektör har nu utsetts till
generaldirektör på SCB. Det är alltså ett bra tillfälle att
agera när generaldirektör saknas för myndigheten.
5. Statskontorets uppgift är vag och oprecis. Resultatet
blir därefter.
6. RRV har snarlika uppgifter. RRV:s aktivitet är dock
betydligt högre. Det finns en integritet i RRV:s oberoende
granskning av myndigheter och politikområden -- som inger
respekt. Statskontoret, däremot, är en osjälvständig
underleverantör till regeringen och håller därför inte måttet
som egen myndighet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nedläggning av Statskontoret.