I ett demokratiskt samhälle skall statistik vara ett
lättillgängligt, opartiskt underlag för information och
debatt. Statistik behövs för uppföljning och utvärdering av
gjorda insatser samt som underlag för beslut beträffande
åtgärder i samhället. I dessa sammanhang räcker det inte
med fakta om könlösa individer, uppgifterna behöver delas
upp på män och kvinnor.
Vi vet att kvinnors och mäns livssituation och
möjligheter att påverka utvecklingen skiljer sig åt i många
avseenden. För att jämställdhetsaspekter skall kunna
beaktas vid utvärdering, planering och beslut måste
följaktligen statistiskt underlag som rör individer analyseras
och redovisas uppdelat på män och kvinnor.
Jämställdhetsfrågor är ofta tvärsektoriella och kräver
statistik från ett stort antal ämnesområden. Användare har
många gånger svårt att hitta rätt i statistiken, som inte heller
alltid är redovisad på kön.
Statistiska centralbyrån har på senare år tagit fram
jämställdhetsstatistik, dels för att ge helhetsbilder av
jämställdheten på nationell, regional och lokal nivå, dels för
att belysa vissa problemområden som inte behandlats på
annat håll. Som exempel kan nämnas några av de
publikationer man tagit fram: ''På tal om kvinnor och män.
Lathund om jämställdhet'', ''Man är chef'' och ''Om kvinnor
och män i Sverige och EG''.
Statistiken talar sitt tydliga språk. Kvinnor är
underrepresenterade i de sammanhang som rör makt och
inflytande. Däremot dominerar de i statistiken över ohälsa.
Behovet av en fortlöpande rapportering av läge och
förändring vad gäller jämställdhet kommer att kvarstå.
Dessutom behövs fördjupade studier för att belysa aktuella
jämställdhetsfrågor.
Exempel på områden som är speciellt viktiga att studera
är: Familjetyper i Sverige och andra länder i Europa.
Värdering av obetalt arbete. Värdering av kvinnors och
mäns yrken. Strukturomvandlingens effekt på kvinnor
och män i olika åldrar och livsfaser. Utvecklingen av
kvinnors och mäns företagande. Sambandet mellan
utbildning, yrke, lön och kön. Äldre kvinnors och mäns
levnadsförhållanden. Kvinnors och mäns hälsa.
Maktfördelning mellan kvinnor och män i olika områden i
samhället. Mannen som förälder. Mäns uttag av
föräldraförsäkring efter yrke, arbetstid -- -- --
Listan kan göras betydligt längre och nya behov dyker
ständigt upp.
Det finns många avnämare av jämställdhetsstatistik.
Politiker är en nyckelgrupp. Skolor, forskare, statliga
myndigheter på central och regional nivå, kommuner,
landsting, kvinnoorganisationer och andra
frivilligorganisationer är andra intressenter.
Vi anser att jämställdhetsstatistiken måste prioriteras
och garantier måste lämnas för fortsatt produktion och
utveckling av densamma.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jämställdhetsstatistik.
Stockholm den 21 januari 1993
Barbro Westerholm (fp)
Gullan Lindblad (m)
Karin Starrin (c)
Margareta Viklund (kds)