I propositionen föreslås att huvuddelen av universitetsoch högskolefastigheterna förs över till en särskild fastighetskoncern för högskolefastigheter. Merparten av övriga statsägda fastigheter skall enligt förslaget överföras till den tidigare beslutade fastighetskoncernen.
Det finns ingen anledning att motsätta sig den principiella synen i propositionen. Det kan dock finnas anledning att i särskilda fall företa vissa jämkningar och inte slaviskt följa huvudprincipen, då det gäller att föra fastigheter till den ena eller den andra koncernen. Inte minst är detta fallet beträffande Vallaområdet i Linköping.
I mitten av 1960-talet fattades beslut om att landets sjätte universitet skulle förläggas till Linköping. För universitetet reserverades ett stort sammanhängande markområde, Valla, som successivt byggts ut och där alltfort byggnation sker för universitetets räkning. I mitten av 1970-talet flyttades fyra statliga verk från Stockholm till Linköping, nämligen Statens väg- och trafikinstitut, Statens geotekniska institut, Statens kriminaltekniska laboratorium och Försvarets forskningsanstalt (FOA). Med tanke på dessa verks i hög grad forskningsinriktade verksamheter tedde det sig helt naturligt att lokalisera dem till statens område i Valla i nära anslutning till universitetet. Verkens byggnader utgör i dag ca 30 % av områdets totalt 150 000 kvadratmeter.
Den nya områdesplan, som togs fram 1972, förutsatte en långtgående teknisk integration mellan universitetets och verkens byggnader. Gator och parkeringsytor är samordnade nyttigheter på den gemensamma fastigheten, som fått det träffande namnet kv. Intellektet. Hela området utgörs av tomtmark.
Ledningsnät för värme-, vatten- och elförsörjning utgör ett integrerat system. Detsamma gäller näten för övervakning, styrning och reglering av inomhusklimat, låsning etc. Byggnadernas sammanlagda volym möjliggör också att en fastighetsägare kan upprätthålla en bred teknisk kompetens inom fastighetsdriften. Detta är med tanke på installationens komplexitet synnerligen angeläget.
De statliga verken har alla en inriktning mot forskning och utveckling och har därmed en betydande koppling till universitetet. Det är vanligt med både kunskapsutbyte och medverkan i gemensamma forskningsprojekt. I diskussionen förekommer också förslag beträffande tänkbara fusioner med universitetet. Intressegemenskapen med universitetet avspeglas också i intresset för en sammanhållen verksamhet och gemensam planering inom fastighetsförvaltningen liksom i samverkan vid utnyttjande av lokaler och gemensam restaurangverksamhet.
Om propositionens huvudprincip följdes, skulle detta innebära en olycklig uppdelning av den nuvarande verksamheten. De statliga verkens byggnader skulle föras till fastighetskoncernen och universitetets byggnader till högskolekoncernen. En väl fungerande enhet skulle i onödan slås sönder. En ny fastighetsbildning och dubblering av t ex de tekniska systemen skulle helt onödigtvis kräva stora resurser i form av både tid och pengar. Hyresgästerna skulle dock knappast tillföras några nya kvalitéer.
De statliga verken liksom Byggnadsstyrelsen lokalt och universitetet framhåller också med eftertryck, att med hänsyn till områdets speciella förutsättningar bör fastigheten Intellektet inte styckas och fördelas enligt propositionens huvudprincip. I stället önskar de att området allt framgent skall hållas samman som en enhet, t.ex. som ett lokalt dotterbolag, inom den föreslagna högskolekoncernen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Vallaområdet i Linköping även i framtiden skall utgöra en sammanhållen enhet.
Stockholm den 11 november 1992 Birger Hagård (m)