För det svenska militära försvaret utgör den allmänna värnplikten en stor styrka. Ur demokratisk synvinkel är det också mycket viktigt att försvarsmakten är uppbyggd på värnplikt. I takt med de besparingar militären får göra och de nedrustningar som sker i vår omvärld, kan vi i framtiden se ett minskat behov av värnpliktiga.
Visserligen verkar det militära hotet minska framöver, men tyvärr hotar miljöförstöringen oss i ökande utsträckning. Det krävs därför kraftfulla insatser för att rädda vår miljö.
De som inte tas ut till eller väljer militärtjänst, borde därför i stället få göra en samhällsplikt. En ny plikt borde alltså införas. Så småningom kan den komma att omfatta betydligt fler svenskar än den traditionella värnplikten. Den nya plikten skulle exempelvis kunna utgöra grunden för en insatsstyrka inom miljöområdet.
Denna samhällsplikt ska givetvis omfatta såväl män som kvinnor. Tjänsterna borde kunna finnas inom en mängd olika områden. Samhällspliktiga inom miljöområdet skulle exempelvis kunna rensa stränder, röja skogar, kalka sjöar, rädda fåglar och tvätta stränder vid oljekatastrofer. Inom fritidsområdet skulle man kunna hjälpa föreningar i deras arbete, anordna aktiviteter för barn, ungdomar och arbetslösa. Inom vården skulle man kunna hjälpa hemtjänsten, arrangera aktiviteter tillsammans med pensionärer. Inom biståndsområdet skulle man kunna hjälpa till ungefär som volontärer i Baltikum och Östeuropa samt Tredje världen. Inom skolan skulle man kunna hjälpa till med rastaktiviteter, vara elevassistent, vara en resurs i klasserna.
Samma förmåner och ersättningar som gäller för värnpliktiga bör även gälla för samhällspliktiga, även när det gäller tjänstgöringstiden. De tjänstgörande skulle kunna inkvarteras i nedlagda militäranläggningar och konkursade konferensanläggningar.
Förutom att en rad värdefulla uppgifter kunde bli gjorda där alla fick göra en insats för det gemensamma samhället finns det också fördelar för dem som ingår i samhällsplikten. De skulle få lära sig leva och arbeta i grupp, ta ett konkret ansvar i en ålder när man är på väg in i arbetsliv och vuxenliv.
Samhällsplikten skulle också kunna omfattas av uppgifter inom det nuvarande totalförsvaret, såsom civilförsvar, psykologiskt försvar, ekonomiskt försvar samt vid utvecklande av olika former av icke-våldsliga försvarsmetoder, så kallat civilmotstånd.
En samhällsplikt enligt ovan skisserade inriktning medför också att värnpliktsförsvaret i vid mening upprätthålls och att alla får göra en insats, oavsett kön eller fysiska förutsättningar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att utreda möjligheterna att införa samhällsplikt i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 25 januari 1993 Stefan Attefall (kds)