Sedan början av detta år har brandkåren i min hemby Juoksengi i Tornedalen dragits in. Detta trots att både Räddningsverket och Länsstyrelsen avstyrkt. Man har framfört att Övertorneå kommun så långt som möjligt borde ha följt Räddningsverkets allmänna råd 1987:5 ny upplaga 1992:3. Grunden för en kommuns räddningstjänstsorganisation bör vara den riskbild som finns inom kommunen. Förändringar i organisationen bör således basera sig på en ändrad riskbild. Vad beträffar den aktuella regionen så har riskbilden avsevärt förvärrats, man har nämligen sedan sommaren 1992 en ny flyktingförläggning med ca 400 flyktingar i Pullinki Skicenter nu 40 km från brandkår mot 15 km tidigare! Länsstyrelsen har kritiserat insatstiderna som nu förlängts avsevärt i den norra delen av kommunen där Juoksengi är belägen. Med insatstid avses tiden från alarmering till dess räddningsarbetet kan påbörjas, dvs summan av anspänningstid, körtid och angreppstid. Enligt anvisningar bör Juoksengi by samt Svansteins by (grupp II bebyggelse) nås efter en insatstid av högst 20 minuter. Avståndet mellan Övertorneå och Svanstein är 35 km, jämför med 10 km mellan Juoksengi och Svanstein. Detta gör att de rekommenderade insatstiderna ej kan hållas vare sig för Juoksengis eller Svansteins del.
Efter tillkomst av den nya räddningstjänstlagen är kommunerna helt självständiga när det gäller räddningstjänstplanen. De behöver ej ta hänsyn till de råd som Räddningsverket utarbetat. Detta är givetvis helt otillfredsställande.
Med det anförda exemplet vill jag visa på ett problem som kanske har en mera generell omfattning. Självfallet skall skattebetalarna behandlas lika i en kommun och i övrigt i samhället i fråga om rätten att få ta i anspråk de tjänster som de betalar för genom skatt. En by, en ort i glesbygd är i det avseendet minst lika viktig som en tätort. Reglerna i räddningstjänslagen måste av rättvise- och effektivitetsskäl förbättras. En möjlighet kan vara att göra Räddningsverkets rekommendationer tvingande. Reglerna och tillämpningen därav kan behöva ses över.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättringar av räddningstjänsten inom glesbygd,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att räddningstjänstlagstiftningen ses över.
Stockholm den 18 januari 1993 Leif Bergdahl (nyd)