Kustbevakningen beslutade den 20 augusti 1991 om ny
lokal organisation. Beslutet innebar bl.a. att
flygkuststationen i Sturup skulle bibehållas medan den i
Säve skulle avvecklas.
På begäran av bl.a. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län omprövade regeringen kustbevakningens beslut. Efter
gjord omprövning beslutade regeringen den 19 december
1991 att kustbevakningsflyget skulle vara utgångsbaserat på
Säve och Bromma.
De fyra kustlänen i södra Sverige, vilka berördes av
beslutet, hade inte beretts tillfälle att före regeringens
beslut inkomma med sakunderlag eller synpunkter på
förändringen.
Länsstyrelserna i Kristianstads, Kalmar, Blekinge och
Malmöhus län överlämnade därför 1992-03-05 till
regeringen en gemensam framställning om att
genomförandet av beslutet anpassades så att största möjliga
effekt för kustbevakningsflyget kunde uppnås. För att nå
eftersträvad effekt hemställdes om en anpassning av
regeringens beslut så att Sturup kunde behållas som bas för
kustbevakningsflyget utan att verksamheten med Säve som
bas för västra regionen påverkades.
Regeringens beslut den 19 december 1991 att låta
kustbevakningsflyget vara utgångsbaserat på Säve grundar
sig på en bedömning av att Sturup och Säve är likvärdiga
från sjöövervakningssynpunkt och i fråga om beredskapen
för räddningstjänst. Däremot ansåg regeringen det
föreligga möjligheter till samverkan med andra statliga
myndigheter inom flygverksamheten och räddningstjänsten
vid val av Säve som utgångsbas.
I södra Sverige kommer under 1990-talet att genomföras
omfattande satsningar på utbyggnad av infrastrukturen.
Det gäller t.ex. Riksgodsbangård syd i Skåne, elektrifiering
av Malmö--Ystad-järnvägen samt utbyggnad av hamnarna i
Ystad och Trelleborg.
Planerade järnvägs- och hamninvesteringar i Rostock,
Sassnitz och Mukran, en andra fast förbindelse mellan
Rügen och fastlandet Mecklenburg--Vorpommern samt
byggandet av en motorväg mellan Lübeck och Szczecin
bidrar till att stärka Trelleborg och Ystad som viktiga
utskeppningshamnar för kontinenttrafiken, vilket medför
ökad sjötrafik.
Sovjetblockets sönderfall skapade en mängd av fria
stater runt om Östersjön. Trafik av såväl positivt som av
icke önskvärt slag är sedan dess under stark ökning i södra
Östersjön. Man kan tyvärr redan nu se tydliga tendenser till
illegal verksamhet över havet, bl.a. smuggling av människor
och varor. Illegal ''import'' av narkotika, vapen, flyktingar
m.m. kommer med stor sannolikhet att öka. Redan nu är
smugglingen betydande vad avser sprit och narkotika.
För att kunna stävja denna oroande utveckling krävs
bl.a. tillgång till den avancerade flygspaningen som
kustbevakningens Casa 212 kan erbjuda vid en basering på
Sturup, varifrån södra Östersjön kan nås utan försinkande
långflygning över land.
Sverige etablerade 1993-01-01 en ekonomisk zon,
ytmässigt överensstämmande med den tidigare fiskezonen.
Detta medför ett utökat flygspaningsbehov från bl.a.
miljöskydds- och sjötrafikkontrollsynpunkt. Den havsyta i
Öresund--södra Östersjön, som med direkt anflygning kan
avspanas från Sturup är på cirka 50 000 kvadratkilometer,
medan motsvarande yta i Västkust--Vänern-området är
cirka 12 000 kvadratkilometer.
Det behov av flygspaning i södra Östersjön som tidigare
deklarerats har avsevärt ökat till följd av de förändringar
som beskrives ovan. Därför bör beslutet omprövas så att
även Sturup behålls som utgångsbasering för
kustbevakningsflyget.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts angående behovet av att behålla
kustbevakningsflyget på Sturup.