med anledning av prop. 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg
I regeringens proposition 1992/93:170 Forskning för
kunskap och framsteg anges två huvudfrågor som grund för
regeringens prioriteringar.
Dessa är:Koncentrerade forskningsinsatser inom
strategiska områden.Ett förstärkt samspel mellan
universitet och högskolor å ena sidan och näringslivet och
samhället i övrigt å den andra.
Bland de strategiska områden som definieras i
propositionen pekas på att den snabbt föränderliga
omvärlden aktualiserar nya forskningsområden. Ökad
kunskap är nödvändig också för att stärka vår förmåga att
hantera och lösa såväl inhemska som globala problem.
Flertalet av dessa problem inrymmer aspekter på såväl
den internationella som den nationella
samhällsutvecklingen vad gäller säkerhet, sårbarhet och
risker.
Samhällsutvecklingen såväl i Sverige som internationellt
präglas i dag av stor osäkerhet. På område efter område har
under de senaste åren kunnat bevittnas hur föreställningar
och förhållanden som varit etablerade sedan decennier välts
över ända. Detta gäller inom ekonomins område, inom
politikens och inom säkerhetspolitikens.
Det gamla konfrontationsmönstret har ebbat ut,
samtidigt har en rad konflikter som hållits tillbaka under ett
auktoritärt maktutövande utvecklats mot stor instabilitet
och osäkerhet. Den tidigare svenska inriktningen mot ett
starkt markerat oberoende och en hög grad av
självständighet i t.ex. internationella politiska frågor har
avlösts av en ambition att delta i ett sammanflätat med
andra länder i den europeiska gemenskapen.
Det svenska samhällets framtida säkerhet är således
omgärdad med en rad osäkerheter. Hur sårbarheten i
samhället kommer att påverkas av den fortsatta
samhällsutvecklingen är svårt att entydigt förutsäga.
Samtidigt är det just dessa svårigheter och osäkerheter som
motiverar en ökande aktivitet för att vinna insikter som kan
komma till nytta i det framtida samhällsbygget. När Sverige
t.ex. går in i ett djupare Europasamarbete är det till fördel
både för oss och för våra grannar om vi kan göra det som en
stark och stabil partner, med hög motståndskraft mot
störningar och med kapacitet att hantera dem.
I tider av osäkerhet är det mer än någonsin angeläget att
bygga upp kunskaper om drivkrafterna bakom säkerhets-,
sårbarhets- och riskproblemen, om deras tänkbara
konsekvenser och om handlingsutrymmet för olika slags
åtgärder. Forskning och annan kunskapsutveckling är
därför av vital betydelse.
Både ur nationell och internationell synpunkt är
säkerhets-, sårbarhets- och riskutvecklingen ett
expanderande kunskapsområde.
I Sverige uppgår kostnaderna för enbart bränder till ca
11 miljarder kronor per år. Kostnader för andra typer av
olyckor i industrier, genom transporter av farligt gods m.m.
har inte ställts samman på ett tillfredsställande sätt. En
försiktig gissning leder dock till att de totala kostnaderna för
samhället när det gäller olyckor av detta slag uppgår till
storleksordningen 15--20 miljarder kronor.
Det finns uppenbarligen många anledningar, inte minst
samhällsekonomiska, att bedriva forskning, utveckling och
utbildning inom området säkerhet, sårbarhet och risker.
Såväl den nationella som den internationella
utvecklingen vad gäller sårbarhet, säkerhet och riskproblem
motiverar att dessa frågor lyfts fram som ett strategiskt
område för koncentrerade forskningsinsatser.
Ämnets vetenskapliga mångfald, tvärdisciplinära
karaktär, samhällsrelevans och nyttighet innebär att det väl
fyller kriterierna för att vara ett strategiskt område.
Utvecklingen i framför allt forsknings- och
utbildningshänseende går mot tvärvetenskapliga lösningar
och en ökad samordning av åtgärder mellan olika
verksamhetsområden. Myndigheter och organisationer
strävar också efter att finna internationella lösningar som
minskar riskerna och hoten.
Sårbarhets-, säkerhets- och riskproblemen genererar
redan i dag betydande utbildnings- och
forskningsverksamhet. En utvecklad sådan verksamhet
utgör en god grund för ett förstärkt samspel mellan
universitet, högskolor samt näringsliv och samhälle.
Utvecklingen i Sverige inom detta allt bredare fält skulle
stimuleras ytterligare om det inrättades ett internationellt
centrum för forskning och utbildning rörande säkerhet,
sårbarhet och risker.
Den bärande idén är att skapa en mötesplats för forskare
och praktiker inom området. Centret skall genom sin
verksamhet stimulera till att vetenskapligt och praktiskt
kunnande nyttjas för att höja säkerheten och minska
sårbarheten i samhället. Detta skall ske genom forskning,
utveckling av produkter och tjänster, provning och
utbildning. Centrumidén syftar till en helhetssyn på
säkerhet, sårbarhet och risk utifrån såväl vetenskapliga
perspektiv som samhälleliga och humanitära aspekter.
Centrets huvuduppgift är att utveckla och sprida
kvalificerade kunskaper och erfarenheter.
En central utgångspunkt blir centrets roll som en
förmedlande länk mellan dem som bedriver FoU-
verksamhet inom området (såväl nationella som
internationella aktörer) och de myndigheter och organ som
tillämpar kunnandet -- statliga organ, kommuner, näringsliv
och organisationer.
Ett internationellt centrum för utbildning och forskning
rörande säkerhet, sårbarhet och risker skulle på ett
avgörande sätt bidra till att skapa långsiktiga
förutsättningar för en konkurrenskraftig svensk
kunskapsmiljö inom området som skulle främja både bredd
och internationella topprestationer inom den svenska
forskningen.
En bred kunskapsutveckling enligt centrummodellen
skulle också innebära att aktuella forskningsresultat från
andra delar av världen skulle kunna tas tillvara och
exploateras i Sverige.
Ett elitforskningscenter inom ämnesområdet säkerhet,
sårbarhet och risk där forskning och utbildning av högsta
kvalitet bedrivs kommer att bidra långsiktigt till det svenska
samhälls- och näringslivets utveckling och konkurrenskraft.
Ett centrum enligt ovanstående modell måste
närförläggas med en högskola. En intim samverkan med
högskolor och universitet är av grundläggande betydelse för
centrats utbildnings- och forskningsmässiga utveckling. På
samma sätt är närheten till lämpliga industriella kompetens-
och referensmiljöer betydelsefull.
Utöver krav på närhet till lämpliga industrier och
högskola behövs en väl fungerande infrastruktur med goda
kommunikationer.
I Karlstad finns en av landets större högskolor.
Forskningsverksamheten är i snabb utveckling och har stor
bredd. Högskolan i Karlstad har nyligen blivit föremål för
en bedömning av sina kvalitativa förutsättningar att
meddela magisterexamen. Högskolan har också en
överenskommelse med universitetet i Göteborg om
samarbete inom ramen för högskolerådet för regional
forskningssamverkan i Västsverige. Vid högskolan bedrivs
forskning och utbildning inom området riskanalys och
processäkerhet samt studier rörande kostnads-
/nyttoaspekter på samhällets åtgärder för att minska risker
för olyckor och begränsa skador efter olyckor.
Vid högskolan i Karlstad finns också ett Centrum för
Tjänsteforskning. Anknuten till högskolan är också
landstingets Centrum för Folkhälsoforskning. I närområdet
finns flera industrier med verksamheter, som är synnerligen
intressanta i detta sammanhang.
I Karlstad finns vidare Räddningsverket som är
tillsynsmyndighet för viktiga delar inom området och som
också köper och producerar tjänster och produkter inom
detta område. Redan i dag har verket en omfattande
internationell verksamhet.
I och med att I 2 samlokaliseras med A 9 i Kristinehamn
finns tillgång till lämpliga lokaler och övningsområden. Ett
grundläggande säkerhetsskydd kring och i dessa
anläggningar är redan utbyggt. Den forskning rörande
beteendevetenskapliga frågeställningar som bedrivs av
FOA i Karlstad är utsatt för neddragningar varför lämplig
kompetens för centret kan tillföras härifrån. På samma sätt
kan kompetens rörande tillförlitlighetsfrågor och
kvalitetsstyrning frigöras när verksamheten vid Swedish
Ordnance, Zakrisdalsverken, minskar. Av betydelse är
också planerna på ett försvarets sjukvårdscentrum.
Karlstad ligger mitt emellan Stockholm och Oslo.
Restiden till Köpenhamn uppgår till ca 1 timme, och till
Finland och övriga Europa finns flera dagliga förbindelser
via Arlanda eller Kastrup. Därmed är ett av de
grundläggande yttre kraven för ett internationellt centrum
uppfyllt.
Ett internationellt centrum för forskning och utbildning
rörande säkerhet, sårbarhet och risker skulle efter sitt
inrättande kunna drivas med i huvudsak de resurser som
flera av de berörda myndigheterna redan förfogar över. Det
som därutöver eventuellt fordras skulle sannolikt kunna
finansieras genom intäkter i verksamheten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inrätta ett internationellt
centrum för forskning och utbildning rörande säkerhet,
sårbarhet och risker, med lokalisering till Karlstad.
Stockholm den 15 mars 1993
Magnus Persson (s)
Bo Finnkvist (s)
Kristina Svensson (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Jarl Lander (s)