Arbetslöshetssituationen är mycket bekymmersam inom
alla sektorer av arbetsmarknaden. Den grupp som drabbats
allra hårdast är byggnadsarbetarna och andra yrkesgrupper
som är beroende av byggnadsverksamheten. Mer än 30 000,
dvs. 25 % av byggnadsarbetarna var arbetslösa i december
1992.
Mot den bakgrunden borde alla möjligheter tas tillvara
för att få igång byggnadsverksamheten, bl.a. genom
tidigareläggning av offentliga investeringar.
Inom försvarsdepartementet finns anslaget H 2 för
skyddsrum m.m. Utgiften för att bygga skyddsrum var
budgetåret 1991/92 619 miljoner kronor. Anslaget för
innevarande år uppgår till 487,5 miljoner kronor och enligt
budgetpropositionen är förslaget för nästa år 495,6 miljoner
kronor. Försvarsministern anför i sin bilaga till
budgetpropositionen att han av besparingsskäl minskat
anslaget och att bristtäckningsåtgärder bör begränsas.
Samtidigt har Räddningsverket i ett brev till regeringen
redovisat konkreta möjligheter att bygga drygt 11.000
skyddsrum till en kostnad av 200 miljoner kronor under två
till tre års tid för att täcka en brist på skyddsrum och
liknande som finns i olika delar av landet. Åtgärden skulle
ge en sysselsättningseffekt på 580 årsarbeten.
Räddningsverkets motiv för att bygga skyddsrummen
under innevarande lågkonjunktur är att priset är lågt och att
det kan ge sysselsättning i en tid då arbetslösheten stiger,
inte minst inom byggsektorn.
Det är mot den här bakgrunden märkligt att regeringen
i budgetpropositionen inte skapat möjligheter för
Räddningsverket att komplettera nätet av skyddsrum på ett
tillfredsställande sätt. Investeringar av denna karaktär är
precis vad som bör åstadkommas i nuvarande konjunktur.
Det är en samhällsekonomiskt effektiv användning av
resurser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skyddsrumsbyggande.