Kommunerna fick 1987 07 01 överta ansvaret för
civilförsvaret i kommunen. Vi anser att det nu är hög tid för
dem att organisera kommunala driftvärn.
Det kommunala driftvärnet skall ha till uppgift att i kris-
och krigslägen skydda vitala anläggningar i kommunerna,
så att livet för kommuninvånarna skall fungera så normalt
som möjligt t ex för att säkerställa tillgången till friskt vatten
och genom att försvara de tekniska förvaltningarnas
anläggningar vad avser funktion och skydd.
I hotbilden mot vårt land ingår i förskedet till ett angrepp
en stor risk för sabotage där en motståndare eftersträvar att
genom sabotage och likvidation av nyckelpersonal starta ett
samhällskaos. Syftet är också att därigenom försvåra en
allmän mobilisering.
De statliga verken som t ex Statens Järnvägar,
Postverket, Televerket, Vattenfall m fl -- även de stora
byggföretagen som ingår i byggnads- och
reparationsberedskap (BRB) -- har skyddsansvar under
beredskapstillstånd och krig. De utbildar driftvärn i fredstid
på betald arbetstid. Dessa driftvärn har till uppgift att
skydda skyddsföremål inom sina ansvarsområden, vad
avser kommunikation, energiförsörjning m m.
Vi anser att hemvärnet som organiserades 1940 bör
tillföras kommunala driftvärn med anledning av den
samhällsutveckling som skett.
Samhällsförhållandena skiljer sig mycket markant från
förhållandena under andra världskrigets dagar. Vi har byggt
ett samhälle där våra större tätortsbildningar omöjliggör
utrymning av den typ som då var både planerad och möjlig
att genomföra. Kommuninvånarna är av samhällstekniska
skäl låsta till sitt boende även i en krigssituation.
Det var ett betydelsefullt steg att kommunerna tillfördes
ansvaret för civilförsvaret. Tillkomsten av en fungerande
hemskyddsorganisation ger komservmuninvånarna en
trygghet. Men för att kunna ge en större trygghet erfordras
att kommunerna genom kommunala driftvärn kan
garantera att kommunal servicefungerar även under kris-
eller krigsläge. Det är viktigt att kommuninvånarna ges
denna ökade trygghet.
Vare sig hemvärnet i övrigt, polisen eller
försvarsplutoner (motsvarande) klarar att utöver ordinarie
uppgifter skydda dessa kommunala anläggningar.
Personalen ingående i dessa organisationer/förband känner
heller inte till de kommunala anläggningarnas uppbyggnad
och/eller funktion. Det är endast kommunens egna
anställda som vet hur kommunens olika servicefunktioner
fungerar och var de finns och därmed bäst kan skydda sina
anläggningar. Dessa anställda har som regel fullgjort
värnpliktsutbildning och finns också under ett krisläge på
plats vid anläggningen. De lämpar sig därför mycket väl för
att ingå som driftvärnsmän i ett kommunalt driftvärn.
Ett kommunalt driftvärn som organiseras och verkar
inom hemvärnets ram och vid sidan av kommunens
räddningstjänst, kan ge kommuninvånarna den
grundtrygghet som erfordras för att man med förtroende
ska kunna leva i kommunen även under kris- och krigsläge.
Som vi ser det är det också viktigt för vårt
värnpliktssystems funktion att familjefäder/motsvarande
som inkallas i olika beredskapsskeden vet om att familjen
kan leva tryggt och att kommunal service fungerar. Detta
för att säkerställa att han vid inkallelse inställer sig vid sitt
krigsförband utan tidsutdräkt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skyldighet för kommunerna att
organisera driftvärn för att i kris- och krigsläge skydda
viktiga kommunala anläggningar.
Stockholm den 19 januari 1993
Lennart Brunander (c)
Lars Sundin (fp)