Den 3 juni 1992 beslöt riksdagen att flytta Lv6 från Göteborg till Halmstad samt att också flytta luftvärnets tekniska utbildning (LvTS) från Göteborg till Östersund. Nu föreslås i propositionen att huvuddelarna av Lv4 skall flyttas från Ystad till Halmstad.
När flyttningen av luftvärnets tekniska utbildning diskuterades, var andra alternativ än Östersund aktuella. Ett alternativ var flyttning till Halmstad. Detta förkastades därför att det inte fanns plats inom I16-området. Dessutom skulle investeringskostnaderna bli mycket stora. Ett annat alternativ utgjorde arméns luftvärnscentrum (LvC) i Norrtälje som av många skäl ansågs lämpligt. Men Norrtäljealternativet förkastades slutligen p.g.a. platsbrist och alltför stora investeringskostnader.
Genom beslutet att flytta LvTS till Östersund och därigenom samordna med arméns underhållscentrum (AMC) krävs förhållandevis små investeringskostnader. Vidare uppnås en god samordning med annan teknisk utbildning och verksamhet i armén. Däremot blir driftskostnaderna större än i de andra alternativen främst därför att det omfattande behovet av krigsmateriel i den tekniska utbildningen kan uppfyllas. I Östersund finns ju inte något luftvärnsregemente. Närmaste luftvärnsregemente är beläget i Boden respektive Norrtälje. Även utbildningen i övrigt förlorar på att övningarna inte enkelt och praktiskt kan samordnas med andra luftvärnsförband.
En annan mycket stor nackdel med flyttningen till Östersund är allvarlig. Det har nämligen visat sig att svårigheterna är mycket stora att få de tekniskt utbildade och mycket kompetenta officerarna vid LvTS i Göteborg att flytta till Östersund. Risken att förlora en unik, dyrbar och för luftförsvaret nödvändig kompetens är stor.
Det nu aktuella förslaget att även flytta Lv4 i Ystad till Halmstad har emellertid skapat en ny situation. Det som sannolikt sker med F14, d.v.s. en avveckling, kan frigöra lokaler som i dag användes för teknisk utbildning och som borde kunna utnyttjas även för luftvärnets tekniska utbildning. Investeringsläget ändras avsevärt. Samordningsvinsterna som uppkommer mellan LvTS och ett stort luftvärnsregemente i Halmstad blir betydande. Dessutom borde denna lösning göra det mycket lättare att få de tekniska officerarna vid LvTS i Göteborg att flytta med till Halmstad eller att pendla mellan Göteborg och Halmstad.
Det måste slutligen understrykas att detta förslag kräver en omprövning av riksdagens junibeslut förra året om flyttning till Östersund. Det är förståeligt om regionalpolitiska skäl kommer att anföras mot denna nya lösning. Men än tyngre väger avsevärt lägre såväl investerings- som driftskostnader och icke minst att utbildarkompetensen inte går förlorad.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flyttningen av luftvärnets tekniska utbildning (LvTS) från Göteborg till Halmstad.
Stockholm den 22 januari 1993 Alf Wennerfors (m)