Enligt budgetpropositionen kommer den öppna
arbetslösheten att kosta ca 40 miljarder kronor under 1993.
Mot den bakgrunden förefaller det inte, för att uttrycka det
diplomatiskt, särskilt klokt att kasta ut ytterligare statligt
anställda i arbetslöshet. Därför finns det anledning att
pröva alla möjligheter att senarelägga strukturförändringar
inom det statliga området, som innebär uppsägningar av
personal.
I juni 1992 beslutade riksdagen att F 13 i Norrköping
skall avvecklas. Redan vid halvårsskiftet 1993 skall
flygverksamheten upphöra, och avsikten är att den siste
anställde skall lämna flottiljen ett år senare. Totalt sett
berörs ett 1000-tal personer, varav ca 600 personer kommer
att förlora sina jobb.
I kommunen och bland de anställda finns planer på
alternativa jobb. Ett icke oväsentligt antal F 13-anställda
vill pröva vingarna som egna företagare. En
flygflottilj innehåller inte bara piloter och militärer. Här
finns kunskaper inom en rad områden, t ex
olika teknikområden, friskvård, meteorologi,
fotografering, restaurantverksamhet m.m. Inom många
områden finns kompetens, som bevisligen efterfrågas också
utanför flygvapnet. Norrköpings kommun stödjer aktivt
dessa planer, och har uttalat en ambition att förvandla F 13
till ett företagscentrum.
Det finns fler idéer. Samtal förs om att förlägga ett
fängelse till området. Därmed skulle staten finna en billig
lösning på behovet av fler platser inom kriminalvården.
Lokalerna inom området är lämpliga för olika typer av
utbildningsverksamhet, och flera alternativ prövas för
närvarande.
Trots det dystra beskedet i juni så finns det alltså
förhoppningar inför framtiden. Problemet är att det saknas
tid. Tid för att utveckla de nya verksamheterna. Om
nuvarande tidsplan genomförs är risken uppenbar att
området i snabb takt förvandlas till en öde spökstad, med
hus som förfaller och grönytor som förvildas.
Vår slutsats är att nedläggningen bör senareläggas. I den
socialdemokratiska reservationen till försvarsbeslutet
förordas att förbandsnedläggningarna måste kombineras
med aktiva arbetsmarknadspolitiska insatser.
Reservationen präglades av insikten att det inte går att
spara några pengar i det mycket korta perspektivet. Vi
menar att riksdagen borde ompröva sitt avvisande av s-
förslaget. Arbetsmarknadspolitiska medel borde användas
för att möjliggöra en senareläggning av uppsägningarna vid
F 13.
Då blir det möjligt att utveckla nya verksamheter,
och dessa hinner ta form i någorlunda nära anslutning till
avvecklingen av F 13.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en senareläggning av
nedläggningen av F
13 i Norrköping.
Stockholm den 14 januari 1993
Lars Stjernkvist (s)
Maj-Inger Klingvall (s)
Inge Carlsson (s)
Viola Furubjelke (s)
Anita Persson (s)
Reynoldh Furustrand (s)