Beredskapshänsyn i planering och samhällsutveckling
Starka drivkrafter i den fredstida samhällsutvecklingen
förändrar nu radikalt förutsättningarna för det svenska
samhället att stå emot de påfrestningar och störningar som
säkerhetshotande kriser och krig kan komma att innebära.
En sådan drivkraft är den ekonomiska
integrationsprocess som Sverige inte kan och inte skall stå
utanför, men som skapar helt nya villkor för självständighet
och uthållighet i händelse av krig eller avspärrning.
När vi nu maximalt anpassar oss till det fredstida
världssamfundets villkor sker det till priset av hög sårbarhet
och starkt beroende inom flera samhällssektorer och
därmed för samhället i sin helhet.
Bolagiseringen
En annan utveckling som ur beredskapssynpunkt måste
få stor uppmärksamhet är bolagisering och privatisering
inom de samhällsfunktioner som måste fungera i kris och i
krig. Den s.k. ansvarsprincipen, d.v.s. att den som ansvarar
för en verksamhet i fred också har samma ansvar i krig,
naggas nu alltmer i kanten då viktiga samhällsverksamheter
bolagiseras eller privatiseras.
Såväl ekonomisk integration som bolagisering är positiv
ur flera aspekter, men kräver att beredskapshänsyn
tas inom de sektorer som måste vara uthålliga och
stryktåliga i kriser och krig. Exempel på sådana är
jordbruk, energiförsörjning, transporter och
telekommunikationer.
Goda exempel finns
Arbetet med beredskapshänsyn i planering och
samhällsutveckling har pågått i snart tio år. I 1992 års
försvarsbeslut lyfts åter behovet av beredskapshänsyn fram
för säkerhet i såväl fred som kris och krig, och under de år
som gått har vissa framsteg gjorts.
Åtgärder har kommit till stånd såväl med som utan
särskilda bidrag, och många goda exempel föreligger.
Det juridiska stödet för beredskapshänsyn har
emellertid varit svagt. Ett genomförande av lagen om civilt
försvar skulle verksamt förbättra detta läge.
Även skrivningarna i naturresurslagen (NRL) om
''totalförsvarets intressen'' ger ett visst stöd, men det är
oklart hur långt detta stöd räcker i en reell
planeringssituation.
Läget kräver robusta funktioner
Många samhällsverksamheter utsätts också för en allt
hårdare kostnadspress. Samtidigt ökar behovet av säkerhet
och uthållighet i samhällsbyggnaden av flera skäl. Risken
för strategiskt överfall pekar också i försvarspropositionen
på behovet av robusthet i de vitala samhällsfunktionerna.
I detta läge behövs ett ökat stöd för att säkerställa och
ge tyngd åt utvecklingen av beredskapshänsyn.
Regering och riksdag måste därför ta beredskapshänsyn
i de beslut där detta är påkallat, vilket bl.a. kan ske genom
att i den pågående översynen av planlagstiftningendels
förtydliga vad som avses med totalförsvarets intressen,
dels skriva in ett ansvar för att ta beredskapshänsyn vid
fysiska förändringar i samhället som har betydelse för
säkerheten och uthålligheten vid kriser eller krig.
Riksdagen har ett övergripande ansvar för att
samhällsutvecklingen inte skapar säkerhetspolitiska risker.
Det vore därför naturligt att riksdagen inrättade ett eget
organ med uppgift att säkerställa att beredskapsaspekten
finns med i riksdagsbesluten.
Riksdagen bör därför inrätta ett beredskapsråd
med uppgift att bl.a. yttra sig över de förslag från regeringen
som riksdagen bedömer har betydelse för rikets möjligheter
att bemästra kris- och krigssituationer.
På så sätt tar också riksdagen sitt ansvar för
beredskapshänsyn i samhällsutvecklingen. En
''beredskapsrådsremiss'' blir ett naturligt inslag i riksdagens
hantering av de ärenden som har betydelse för landets
uthållighet och säkerhet i ofärdstider.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen inrättar ett beredskapsråd i enlighet med
vad i motionen anförts,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om beredskapshänsyn i planering
och samhällsutveckling.
Stockholm den 26 januari 1993
Göthe Knutson (m)
Lars Sundin (fp)
Birger Andersson (c)
Jan Erik Ågren (kds)