I försvarsdepartementets bilaga till regeringens kompletteringsproposition (Prop. 1992/93:150) föreslås en förändrad lokalisering av dels Försvarets internationella centrum som enligt tidigare riksdagsbeslut skall lokaliseras till I 1/Fo44 i Kungsängen, dels den ingenjörsutbildning som enligt tidigare riksdagsbeslut skall lokaliseras till P 10/Fo 43 i Strängnäs. Båda dessa verksamheter föreslås nu placeras i Svea Ingenjörsregementes nuvarande etablissemang vid Almnäs.
I propositionen föreslås också att Svea Livgarde (I 1/Fo 44) ges det övergripande ansvaret för stödproduktionen och dessutom att ledningen av förbandsproduktionen av ingenjörsförbanden bör ske därifrån.
Att Södermanlands regemente (P 10/Fo 43) i Strängnäs inte givits detta ansvar beror enligt vad vi erfarit på Chefens för Armén svar på den snabbremiss avseende produktionen i Almnäs som legat till grund för regeringens ställningstagande. Detta remissvar torde i sin tur i huvudsak grundas på gränsdragningen mellan Fo 43 och Fo 44. Någon egentlig analys av rationalitet och ekonomiska förutsättningar i de olika alternativen förefaller inte ha hunnit föregå Chefens för Armén ställningstagande.
Södermanlands regemente har långt framskridna planer vad gäller samordningen av sin verksamhet med den ingenjörsutbildning som nu avses förläggas till Almnäs. Självklart uppnås större samordningsvinster i en ''armégarnison'' med ett vidare produktionsuppdrag än i mindre enheter. Förutsättningarna att lösa detta på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt torde vara större mellan Strängnäs och Almnäs (ca 40 km avstånd) än mellan Kungsängen och Almnäs (ca 80 km avstånd inkl hela Stockholmsområdet).
Vad gäller stödet till Försvarets internationella centrum har P 10/Fo 43 sedan 1956 ansvaret för att tillgodose FN- förbandens materiel- och utrustningsbehov liksom uppgiften att vara mobiliseringsmyndighet för beredskapsbataljonen avsedd för FN-insats. Det förefaller rationellt att utnyttja denna redan utvecklade kompetens vad gäller stödproduktion istället för att avdela och utbilda nya resurser på dubbelt avstånd från FIC:s avsedda lokaliseringsort (Almnäs).
Enligt preliminära uppskattningar bör de omedelbara besparingsmöjligheterna vid ett val av P 10/Fo 43 som lednings/stödmyndighet uppgå till 5--10 personår eller 1,5-- 3 mkr/år. Till detta kommer tidsvinster och minskade kostnader för transporter beroende på halverat avstånd mellan Almnäs och avsedd stödmyndighet.
Vi har erfarit att Chefen för Armén givit Chefen för Östra Arméfördelningen i uppdrag att utreda frågan. Enligt uppgift skall detta uppdrag vara slutfört senast 1993-04-15. Hela frågan bereds alltså för närvarande av den produktionsansvariga myndigheten. Att i detta läge godkänna regeringens förslag avseende ledning och stödproduktion vore enligt vår mening att föregripa den nödvändiga utredningen av frågan. Ledning och stöd för förbandsproduktionen tillhör dessutom normalt inte de frågor som omfattas av riksdagsbeslut. Att hitta det -- inte minst ekonomiskt -- bästa alternativet för ledning och stöd av den militära verksamheten i Almnäs bör alltså ankomma på produktionsansvariga myndigheter.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ledning och stöd för förbandsproduktionen i Almnäs.
Stockholm den 6 maj 1993 Alf Egnerfors (s) Reynoldh Furustrand (s)