Det naturliga kretsloppet växt--föda--avfall--
växtnäring--växt har genom wc och nuvarande hantering av
annat organiskt hushållsavfall avbrutits. Resursen har blivt
en miljöbelastning.
Enbart latrinet från Sveriges befolkning torde, grovt
räknat, innehålla 40 000
ton kväve, 5 000
ton fosfor och 10 000
ton kalium. Utöver dessa makronäringsämnen finns
en hel flora av andra biogena ämnen som, framför allt i ett
långsiktigt odlingsperspektiv, kan komma att visa sig vara
ännu värdefullare för både bördigheten och
näringskvaliteten.
Genom så kallad rationell drift har mullhalten och
jordstrukturen på en stor del av den svenska åkermarken
försämrats katastrofalt. Detta har hitintills, oftast mer än
väl, kompenserats med höjda konstgödselgivor, bättre
växtsorter och i övrigt förbättrad odlingsteknik. Starka
miljö- och även kvalitetsskäl talar nu för en sänkning av
gödselgivorna. Latrin och annat bionedbrytbart
hushållsavfall innehåller mycket mullbildande substans ocn
näring för strukturuppbyggande organismer. Ett slutet
kretslopp skulle därigenom på ett effektivt sätt bidra till att
förbättra bördigheten.
Lättillgängliga råvaror av fosfor för
mineralgödselframställning är mycket begränsade.
Utredningar har kommit fram till att de globala tillgångarna
kan vara slut redan om cirka 200 år. I all synnerhet är
fosfortillgångar med acceptabel kadmium eller fluor- och
arsenikhalt mycket begränsade. Även kommande
generationer har rätt till jordens begränsade resurser och
kommer således att behöva nyttiggöra fosfortillskott genom
mineralgödsel. Vi har moralisk skyldighet att spara i stället
för att slösa. Då konstgödseltillverkningen är mycket
energikrävande och eftersom tillgången till miljövänliga
energikällor är begränsad måste även kvävehanteringen
begränsas. Framställning av 40 000
ton konstgödselkväve kräver en energimängd
motsvarande 60 000
ton eldningsolja.
Det sammanlagda växtodlingsvärdet för latrin och annat
lämpligt organiskt hushållsavfall torde för Sveriges del
uppgå till åtminstone 0,5 miljarder kronor per år i fredstid.
När kompensation med konstgödsel inte kan ske på grund
av miljöskäl, avspärrning eller trytande råvarutillgång är
det nödvändigt att vida mer än hittills sluta kretsloppet.
Miljard efter miljard har investerats i avloppsledningar
och reningsverk. Trots detta är vattendrag, sjöar och hav
hotade.
Östersjön har arealer motsvarande mer än Gotlands
storlek av döda bottnar, till stor del beroende på läckage
från jord- och skogsbruksmark samt utsläpp från de
kommunala reningsverken. Genom att inte växtnäringen i
latrinet och annat organiskt avfall återförs till den odlade
jorden utan ersätts med konstgödsel, uppstår en
dubbelbelastning på grundvatten, vattendrag, sjöar, hav
och ozonlagret och bidrar till hotet gentemot våra
oersättliga livsvillkor.
Den nu tillämpade avfallshanteringen är i grunden
omöjlig. Det går inte att på ett försvarbart sätt använda
vatten som transportmedium. De stora vattenmängder som
behövs för att transporten ska fungera gör det omöjligt att,
med tillgängliga resurser, effektivt återvinna i vattnet löst
eller blandad växtnäring och mullbildande substans så att
slutprodukten har så låg vattenhalt att den till rimliga
kostnader kan transporteras tillbaka, även till de åkrar som
ligger långt ifrån reningsverket. Risken för att skadliga
ämnen från industrier och gatuavlopp är inblandade är nära
också nära nog omöjlig att undanröja.
Det är också ohållbart att först i en ofrånkomligt
energi/resurskrävande och miljöbelastande process
tillverka sopsäckar och till stor del fylla dessa med organiskt
avfall, som till exempel potatisskal, matrester, blöjor, och
sedan transportera detta via likaså ofrånkomligt energi-
/resurskrävande och miljöbelastande fordon långa sträckor
till centaltippar, för att där förvandla resursen till en
miljöbelastning.
Känd teknik och redan uppnådd biologisk-ekologisk
kunskapsnivå ger goda förutsättningar för att, med
bibehållen komfort, ersätta det nuvarande wc-systemet och
annan i längden omöjlig hantering av avfall. Målsättningen
skall vara, att slutprodukten blir en näringsrik mylla eller
råhumus med låg vattenhalt, fri från naturfrämmande
ämnen, skadliga bakterier och andra sjukdomsalstrare.
Av hittills kända metoder är det endast genom
kompostering under bästa möjliga miljömässiga
förhållanden som detta mål kan nås. Så kallad
multrumanläggning eller wc-system med extremt låg
vattenförbrukning, som är anslutna till närbelägna
komposteringsanläggningar, är metoder eller system som
bör bli föremål för en intensiv forskning och utveckling.
Stora krav på driftsäkerhet och resurssnålhet måste därvid
ställas på anläggningarna. Disk-, tvätt- och badvatten bör
kunna renas i minireningsverk. Miljöpolitiska insatser och
miljövärnande verksamheter har alltför ofta blivit akut och
för sent påkallade. När oersättliga miljövärden och
livsvillkor förötts analyseras verkligheten och skuldbördan
fördelas. Det är angeläget att en ekologiskt framsynt
politik, strävanden efter att i görligaste mån sluta
kretsloppet, är rejält framtidsinriktad, och inte väjer ens för
beslut och forskningsuppgifter som i nuet kan te sig föga
rimliga eller rent av orimliga.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att stimulera
forsknings-och utvecklingsarbete för ekologisk
avfallshantering av latrin och annat organiskt hushållsavfall.
Stockholm den 25 januari 1993
Chatrine Pålsson (kds)