Skadliga utsläpp i vattenområden är fortfarande ett stort
problem. Kväve, svavel, fosfor och andra ämnen som vår
civilisation producerar, påverkar förr eller senare
vattendragen. I Västerhavet deponeras också
avfallsprodukter och gifter från en stor del av Europas
kuststater. Fler och fler talar om detta hav som en enda stor
soptipp. Fisken har påverkats negativt. Idag är Göta älvs
mynning, Dana fjord, inre Gullmarsfjorden, Byfjorden och
ytterligare några kustnära vatten hårt drabbade och kan
liknas vid kvävefällor. I Bohuslän kommer 60% av
kvävebelastningen på vattendragen från avlopp, industri
och jordbruk. Enligt riksdagens tidigare beslut skall utsläpp
av denna typ minskas med hälften fram till 1995.
I detta län har kommunerna tvingats till stora och
kostsamma investeringar i reningsanläggningar. Åtgärderna
har lett till förbättringar av vattenkvaliteten, i första hand
inom närområden.
I Bohuslän finns ett 60-tal kommunala reningsverk, men
en mycket stor del av enskilda avlopp är inte anslutna.
Enligt en tidigare undersökning via länsstyrelsen i länet står
de enskilda avloppen för en mycket stor andel av
föroreningsbelastningen. En skattning har gjorts som visar
att 240 ton totalkväve och 45 ton totalfosfor kommer från
enskilda avlopp. Undersökningen domineras av äldre året-
om-bebyggelse och av många fritidsområden. Här har
konstaterats en stor lokal påverkan på, i vissa recipienter,
både inlandsvatten och grunda havsvikar.
Den apostroferade undersökningen gäller Göteborgs
och Bohus län, men torde för stora delar av landet vara
allmängiltig. Frågan är om samhället med nuvarande
utveckling i längden klarar av att hantera avfallsfrågorna på
ett rimligt och miljömässigt riktigare sätt, än som sker idag.
Av riksdagen fattade beslut på området visar på en
kursändring, men frågan är om man primärkommunalt inte
måste gå snabbare fram för att nå uppställda miljömål, men
också för att dämpa kostnadsutvecklingen och krympa den
organisation som omger avfallshanteringen. De initiativ
som bl.a. Tanums kommun i Bohuslän tagit som innebär en
restriktivare tillståndsgivning för installation av
vattentoaletter är tecken på en kursändring som ligger i
tiden. Det lokala beslutet innebär att alla installationer av
vattentoaletter i nya fritidshus stoppas. Kommunen
planerar också att stoppa installation av vattentoaletter i ny
helårsbebyggelse.
Problemet är i kommunen som annorstädes att
vattendrag och närkustvatten övergödes, fiskeförbud får
införas, och att biologiska störningar uppträder.
Vattentoaletterna anses helt klart vara den primära orsaken
till problemen.
Vad som i motionen anföres bör ses som en belysning av
en situation som analyseras efter andra principer än de
hittills rådande. Det finns t.ex. inte praktiska och
ekonomiska möjligheter att ansluta varje hushåll i landet till
reningsverk. Verkens avfallsprodukter är inte alltid lätta att
deponera, vilket lett till konflikter på sina håll.
Gällande lagstiftning på bl.a. hälsovårdens område bör
inte få utgöra hinder för omhändertagande av människans
slaggprodukter efter andra principer, än de hittills
beprövade. Snarare bör såväl berörda statliga instanser som
länsstyrelser och andra myndighetsorgan också på det
kommunala området vara öppna för lösningar som innebär
att människan i sin verksamhet anpassar sig till ett
kretsloppstänkande i stället för nu rådande ordning på
området.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att reducera framför
allt kväve- och fosforbelastningen i vattenområden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att gällande lagstiftning icke bör
hindra övergång till mer miljöanpassade sanitets- och
avloppssystem,
3. att riksdagen begär att regeringen verkar för forskning
i syfte att belysa miljövänliga alternativ till nuvarande
sanitetsteknik, med beaktande av god folkhälsostandard.