I motion 1992/93:Bo8 med anledning av proposition 1992/93:32 Samerna och samisk kultur m m tog Nyd upp den grundläggande frågan om äganderätt och andra rättigheter inom de mark- och vattenområden som omfattas av renskötsel samt jakt och fiske. Nyd tog del av ett omfattande material från bl a Svenska glesbygdsföreningen samt Ny demokratis lokalförening i Storuman. Samtliga hade framfört kritik mot propositionen.
Frågan om äganderätten till de av propositionen berörda markerna är omtvistad. Mot statens äganderätt står på skilda grunder såväl samernas som enskilda fastboendes äganderättsanspråk till mark och vatten. Staten bestrider båda äganderättsanspråken. Samernas äganderättsanspråk och brukningsrätt för renskötsel med jakt och fiske står i konflikt med de fastboendes rättsanspråk. Det finns också en inbördes samekonflikt, nämligen den mellan samer som är medlemmar i samebyar och de samer som står utanför byarna och alltså inte har renskötselrätt med åtföljande rätt till jakt och fiske. De grundläggande konflikterna går långt tillbaka i tiden.
Äganderättsfrågorna är komplicerade och det kan ta tid att reda ut förhållandena.
Nyd hävdade att riksdagen inte skulle anta förslaget till ändring i 1 § rennäringslagen som föreskriver att renskötselrätten tillkommer den samiska befolkningen och grundas på urminnes hävd, dvs lagförslagets 1 § andra stycket.
Nyd hävdade också att riksdagen hos regeringen skulle begära en ordentlig utredning om äganderättsfrågor och närliggande rättsfrågor inom det område inom vilket renskötsel avses få ske.
I reservationen anförde Nyd följande: Ny demokrati delar regeringens bedömning att frågan om renskötselrättens ursprung är så central att det bör framgå av rennäringslagen att den vilar på urminnes hävd. Däremot kan Ny demokrati inte ansluta sig till regeringens uppfattning att renskötselrätten är en kollektiv rätt som tillkommer den samiska befolkningen. I detta hänseende kan inte rättsläget anses klarlagt. Det kan enligt Ny demokratis mening, vilket också påpekas i motionen Bo8 yrkande 1, inte uteslutas att rätten till sin karaktär är en enskild rätt, som grundas på urminnes hävd. Ny demokrati anser därför att riksdagen, mot bakgrund av vad i motionen anförts, inte bör anta regeringens förslag.
Landsförbundet Svenska Samer (LSS) avser att föra talan i Genève i den fråga som aktualiserats i reservationen. För Ny demokrati är det av vikt att äganderättsfrågorna och därmed sammanhängande frågor klargörs, vilket påtalades i den ovan nämnda motionen.
Ny demokrati anser att LSS bör ges ett anslag å 1 miljon kronor för förande av talan i Genève och att därav 200.000 kronor genast utbetalas för att anhängiggöra talan. Återstoden betalas i rater för arvode och utgifter, sakkunniga, översättning (svenska språket kan ej användas i Genève), mångfaldigande, resor, traktamenten m m efter räkningar.
Riksdagen bör ta ett initiativ så att LSS kan få ett rimligt stöd för att föra processen. Om processen kan leda till eller bidra till att frågorna blir lösta så är det väl använda pengar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rimligt stöd till Landsförbundet svenska samer (LSS) för förande av talan i Genève.
Stockholm den 25 januari 1993 Max Montalvo (nyd)