I budgetpropositionen föreslår regeringen beträffande anslaget E 1. Främjande av rennäringen under nionde huvudtiteln ett oförändrat anslag samtidigt som det anges att av anslaget skall 600 000 kr utöver tidigare andel användas för underhåll av riksgränsstängsel med anledning av 1972 års svensk-norska renbeteskonvention. Detta leder till en besparing på andra områden som omfattas av anslaget. Vidare anger föredraganden följande: ''I detta sammanhang vill jag särskilt betona behovet av att tillräckliga resurser avsätts vid överläggningarna mellan staten och företrädare för de renskötande samerna för inventering av vinterbetesmarkerna''.
Betydelsen och behovet av betesinvesteringar markeras i regeringens proposition 1991/92:32 Samerna och samisk kultur m.m. (samepropositionen), där det på sid. 111 anges beträffande fastställande av högsta renantal, att ett första steg härför är ''att fullfölja betesinventeringarna''. I det sammanhanget angavs vidare, att det var angeläget att det vid överläggningarna mellan staten och näringen beaktades behovet av att ''erforderliga medel avsätts för slutförande av betesinventeringarna''.
I sammanhanget berördes inte att det samtidigt skulle vara fråga om en nedskärning av totalramen för de ändamål inom vilka betesinventeringarna ingår. Till behandlingen av samepropositionen framfördes från Svenska samernas riksförbund (SSR) att det för ett fullföljande av betesinventeringarna inom rimlig tid krävs utökade ekonomiska resurser. (Resolution A beslutad av Samernas landsmöte XLIX Luleå 1992 samt Samernas nationalråds skrivelse 1992-11-15 till riksdagspartierna.)
Bostadsutskottet underströk i betänkande 1992/93:BoU8 s. 15 ''vikten av att betesinventeringarna genomförs och får ligga till grund för nödvändiga ställningstaganden om hur renskötseln skall kunna utvecklas på ett positivt sätt''. Utskottet instämde i uppfattningen att det är angeläget att det avsätts medel för slutförande av dessa inventeringar.
Fråga uppkommer nu på vilket sätt det blir möjligt att fullfölja riksdagens beslut när det anslag -- från vilket kostnaderna för betesinventeringar skall bestridas -- samtidigt skärs ned. Förutom att notera det i sig anmärkningsvärda, att kostnaderna för riksgränsstängsel belastar ungefär halva totalanslaget, måste det noteras att det inte är möjligt att genomföra alla ändamål samtidigt, att det inte är rimligt att exempelvis ytterligare urholka renskötarnas trygghetspaket eller dra ner på i sig angelägen rådgivning, den senare inte minst för att nu föra ut det som är angivet i riksdagens beslut med anledning av samepropositionen.
I konsekvens med tidigare ställningstagande av riksdagen måste således anslaget till främjande av rennäringen uppräknas med det belopp som kan bedömas som skäligt för frågor sammanhängande med renbeteskonventionen eller med lägst 600 000 kr. Det framstår samtidigt som angeläget med ett tillkännagivande med innebörd att det framläggs en plan för hur arbetet med betesinventeringarna skall kunna fullföljas, så att riksdagens beslut om högsta renantal kan fullföljas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av stängsel inom rennäringen.
Stockholm den 26 januari 1993 Leo Persson (s)